27-31 mars - En positiv men tung tid...
Fredag hade vi kommunstyrelsemöte. Jag var förberedd på ärendena men var inte helt engagerad som jag annars alltid brukar vara. Det känns som det fortfrarande finns annat som upptar största delen av min uppmärksamhet, och då tänker jag på Jimmy, så klart!
Lördag från kl 12.00-16.00 hade vi öppet hus i Nya Stadshuset., med Trygghet som tema. Det var utfrågning av oss politiker och en massa olika spännande seminarier allt i från bränder till varför man blir kriminell? Det BORDE varit fullt med södertäljebor i huset, som tagit chansen. En hel del vad ändå där, men fler borde kommit!
Söndag har jag en lugn och skön dag. Jag tar min energigpromenad och siktar två tranor. Jag står och tittar ut över gripsholmsvikens is, och andas in frisk luft och tar in mängder av energi... Det behöver jag.....
Måndag börjar jag med en energipromenad och sedan hämtar jag Jenny vid Södertälje Syd...direkttåg från Uppsala studentstaden. Vi hämtar upp Julia, köper sushi och åker hem till Jimmy och äter innan vi har kommunfullmäktige kl 17.00. Kf var klart strax före 19.00, och det är otroligt ovanligt tidigt....skööönt...
Tisdag går Jenny och jag en energipromenad, vi ser två tranor, en nässelfjärill och fullt med blåsippor, sedan åker vi till stan´och shoppar.... Därefter har Jenny utbildningsnämnden och jag åker hem och förbereder inför att Jimmy ska komma hem till Stora Nora en sväng imorgon innan han flyttar hem till sig, med trappor och allt... ja, ja det ordnar sig...såklart!
Jag är fortfarande helt slut...men jobbar på halvfart en tid för att återhämta den energi jag förlorat...
Gonatt.....
Lördag från kl 12.00-16.00 hade vi öppet hus i Nya Stadshuset., med Trygghet som tema. Det var utfrågning av oss politiker och en massa olika spännande seminarier allt i från bränder till varför man blir kriminell? Det BORDE varit fullt med södertäljebor i huset, som tagit chansen. En hel del vad ändå där, men fler borde kommit!
Söndag har jag en lugn och skön dag. Jag tar min energigpromenad och siktar två tranor. Jag står och tittar ut över gripsholmsvikens is, och andas in frisk luft och tar in mängder av energi... Det behöver jag.....
Måndag börjar jag med en energipromenad och sedan hämtar jag Jenny vid Södertälje Syd...direkttåg från Uppsala studentstaden. Vi hämtar upp Julia, köper sushi och åker hem till Jimmy och äter innan vi har kommunfullmäktige kl 17.00. Kf var klart strax före 19.00, och det är otroligt ovanligt tidigt....skööönt...
Tisdag går Jenny och jag en energipromenad, vi ser två tranor, en nässelfjärill och fullt med blåsippor, sedan åker vi till stan´och shoppar.... Därefter har Jenny utbildningsnämnden och jag åker hem och förbereder inför att Jimmy ska komma hem till Stora Nora en sväng imorgon innan han flyttar hem till sig, med trappor och allt... ja, ja det ordnar sig...såklart!
Jag är fortfarande helt slut...men jobbar på halvfart en tid för att återhämta den energi jag förlorat...
Gonatt.....
25-26 mars - känner mig utmattad...
Jag känner mig tidvis helt utmattad. Olyckan med Jimmy tog nästan all energi som jag hade inombords. Det kommer ta tid innan jag känner mig helt återställd. Det har ändå fungerat bra med att prioritera möten. Jag har på förmiddagarna kunnat åka till Jimmy i Brunnsäng och hjälpa honom med det han ännu inte klarar av och jag har då naturligtvis även suttit och jobbat vid datorn emellanåt.
Igår var jag sedan på politikertorget och tog emot ett medborgarförslag från ett nätverk om att "Södertälje kommun ska bli en GMO-fri zon". Ett bra initiativ tycker jag. Förslaget har jag sedan lämnat in till kommunfullmäktige som kommer behandla detta formellt och skicka på remiss till berörda nämnder och sedan hamnar ett svar i kommunfullmäktige.
Igår på kvällen hade vi årsmöte....och jag var inte hemma förrän nästan 22.30.
Idag torsdag har jag haft tekniska nämnden på eftermiddagen. Jag kunde åka hem vid 17.30...
Nu är klockan betydligt mer, ca 22.50 och jag behöver sova...
Gonatt....
Igår var jag sedan på politikertorget och tog emot ett medborgarförslag från ett nätverk om att "Södertälje kommun ska bli en GMO-fri zon". Ett bra initiativ tycker jag. Förslaget har jag sedan lämnat in till kommunfullmäktige som kommer behandla detta formellt och skicka på remiss till berörda nämnder och sedan hamnar ett svar i kommunfullmäktige.
Igår på kvällen hade vi årsmöte....och jag var inte hemma förrän nästan 22.30.
Idag torsdag har jag haft tekniska nämnden på eftermiddagen. Jag kunde åka hem vid 17.30...
Nu är klockan betydligt mer, ca 22.50 och jag behöver sova...
Gonatt....
Tisdag 24 mars - Barn är livet...stora som små...
I morse när jag vaknade tittade jag som alltid på telefonen och några mail hade som vanligt kommit under natten och morgonen. Ett av mailen meddelade att Elof, en av sossarnas k-sekreterare, blivit pappa under rmorgontimmarna. Det är underbart med nyfödda barn. Jag glömmer aldrig den tiden som jag jobbade natt på förlossningen på Södertälje sjukhus. Varje gång ett barn föddes så fick jag tårar i ögonen...det är en stor händelse....i alla berördas liv.
Jag har stora barn nu, den minsta, Julia, är 21 år. Jag kommer ihåg när hon, lilla skruttan, var 3 veckor och låg på en filt på golvet i köket på Mårdstigen 10 i Ekeby, Enhörna. Jag tänkte då, HUR kommer det se ut om ca 20 år....och nu vet jag. Jag älskar mina barn lika mycket nu som då....så fungerar livet...
Denna dag hade jag bestämt att tillbringa hos Jimmy i Brunnsäng...först sätta på stödstrumpan. Sedan hjälpa Jimmy med frukosten och lunchen, och på eftermiddagen vara med när sjukgymnasten skulle komma på sitt första besök. Jag skadeanmälde även Jimmy i påkörarens försäkringsbolag.
Jag hade datorn med mig och jobbade under dagen. Frampå eftermiddagen var jag tvungen att åka till Stadshuset. Jag skulle ha s, v, mp-möte (svamp-möte) i tekniska nämnden. Det gick snabbt och bra.
Senare på kvällen var jag på ett möte med information om en rapport om eventuell kommundelning mellan Södertälje och Järna/Hölö-Mörkö/Vårdinge kdn. Rapporten visar på stora svårigheter ekonomiskt för en delning. Både en ny Järnakommun och den kvarvarande Södertälje kommun skulle vara förlorare ekonomiskt, men allra mest den nya Järnadelen. Men det finns vissa som fortsätter driva detta och tror att bara de blir egna i Järna så sjunker kostnaderna.... Ja, ja, ett önsketänkande.
Jag var inte hemma förrän vid 21.30-tiden...
Måndag 23 mars - Vinter igen.....och på med stödstrumpa
Idag såg jag som min första viktiga uppgift att åka till Jimmy i Brunnsäng och ta på honom stödstrumpan på det brutna benet. Det kan tyckas lite löjligt, men har en stor betydelse för Jimmy. Så fort han inte har benet i högläge så svullnar foten och blir blå och benet gör RIKTIGT ont. Han kan omöjligt ta på sig strumpan själv, med bara en oskadad arm. Det enklaste blir svårt i en skadad persons tillvaro. Ringer det på dörren så hinner personen gå innan Jimmy hinner ta sig över i rullstolen och rulla ut i hallen.
Tänk ibland efter var du INTE har ont eller besvär med...och känn dig lycklig över detta.... ;-)
Jag prioriterar hårt bland mina möten och arbetsuppgifter, just nu. Jag känner av en psykisk trötthet som behöver tas på allvar. Det vore onaturligt att inte få en reaktion efter olyckan.
Jimmys mobiltelefon försvann i samband med olyckan. Ett nytt SIM-kort är påväg, men kommer ta några dar innan det kommer. Jag har idag därför fixat en lånetelefon och ett tillfälligt kontantkort. Han kan inte vara ensam utan att ha en telefon........
Därefter hann jag vara med på vårt veckovisa måndagsmöte med kommunalråd och k-sekreterare. Vi gick som vanligt igenom vad som gjorts inom trygghetsområdet. Vi gick också igenom handlingarna till kommunstyrelsen. Det är inga ärenden som vi är oense i. Vi höll inte på så länge som vi brukar, och jag har fortfarande svårt att känna mig motiverad och engagerad.
Sedan åkte Julia och jag och handlade till middag, som jag lovat laga...köttfärssås och spagetti... Det blev riktigt gott.
Jag fick ge Jimmy den sista sprutan, som förebygger och förhindrar blodpropp vid frakturer, innan jag åkte hem till ett snöigt och vintrigt Enhörna igen. Tidigare har Caroline gett dessa sprutor men hon var en sväng hem till Solna idag.
Nu är kl 23.05....och jag behöver sova...
Gonatt...
Tänk ibland efter var du INTE har ont eller besvär med...och känn dig lycklig över detta.... ;-)
Jag prioriterar hårt bland mina möten och arbetsuppgifter, just nu. Jag känner av en psykisk trötthet som behöver tas på allvar. Det vore onaturligt att inte få en reaktion efter olyckan.
Jimmys mobiltelefon försvann i samband med olyckan. Ett nytt SIM-kort är påväg, men kommer ta några dar innan det kommer. Jag har idag därför fixat en lånetelefon och ett tillfälligt kontantkort. Han kan inte vara ensam utan att ha en telefon........
Därefter hann jag vara med på vårt veckovisa måndagsmöte med kommunalråd och k-sekreterare. Vi gick som vanligt igenom vad som gjorts inom trygghetsområdet. Vi gick också igenom handlingarna till kommunstyrelsen. Det är inga ärenden som vi är oense i. Vi höll inte på så länge som vi brukar, och jag har fortfarande svårt att känna mig motiverad och engagerad.
Sedan åkte Julia och jag och handlade till middag, som jag lovat laga...köttfärssås och spagetti... Det blev riktigt gott.
Jag fick ge Jimmy den sista sprutan, som förebygger och förhindrar blodpropp vid frakturer, innan jag åkte hem till ett snöigt och vintrigt Enhörna igen. Tidigare har Caroline gett dessa sprutor men hon var en sväng hem till Solna idag.
Nu är kl 23.05....och jag behöver sova...
Gonatt...
Söndag 22 mars - Vår i luften....
I morse sken solen in genom fönstret i mitt sovrum. Fåglarna kvittrade och det kändes som riktig vår. Äntligen fick jag lust att gå en långpromenad, så som jag brukar på helgerna. Jag gick min runda och letade under blåsippsbladen
...och.... hittade färdiga knoppar. Några dagars sol och värme...så slår de ut.
Jag känner mig fortfarande slut efter allt som hänt. Har ingen lust att läsa handlingar, eller så... inte att göra något annat heller...är bara så trött...
Var in en sväng till Jimmy och Caroline hos Kenta och fikade. Jimmy har det inte lätt, men är beundransvärt positiv. Han skulle duscha och måste ha plastpåsar fasttejpade på både högerarm och vänster fot. Men det blev bra tillslut och han lyckades ta sig in i badkaret och ut trots att han bara har en vänsterhäl att stödja på.....
Imorgon måste vi kolla försäkringar och lite andra praktiska saker. Vi får också se om vi måste åka in till sjukhuset och be dem röntga Jimmys vänsterknä, som han haft ont i sen han började stå upp. Vi tar en dag i taget.....
Kl är redan 23.25....dags att sova
Gonatt....
...och.... hittade färdiga knoppar. Några dagars sol och värme...så slår de ut.
Jag känner mig fortfarande slut efter allt som hänt. Har ingen lust att läsa handlingar, eller så... inte att göra något annat heller...är bara så trött...
Var in en sväng till Jimmy och Caroline hos Kenta och fikade. Jimmy har det inte lätt, men är beundransvärt positiv. Han skulle duscha och måste ha plastpåsar fasttejpade på både högerarm och vänster fot. Men det blev bra tillslut och han lyckades ta sig in i badkaret och ut trots att han bara har en vänsterhäl att stödja på.....
Imorgon måste vi kolla försäkringar och lite andra praktiska saker. Vi får också se om vi måste åka in till sjukhuset och be dem röntga Jimmys vänsterknä, som han haft ont i sen han började stå upp. Vi tar en dag i taget.....
Kl är redan 23.25....dags att sova
Gonatt....
Lördag 21 mars - JAG är trafiksäkerhetsansvarig i kommunen...hemskt
I natt vaknade jag av ett väldigt oväsen...jag lokaliserade det snabbt till undervåningen. Jag blev inte rädd utan förstod att det var någon/ra katter som ställt till det och mycket riktigt. Jag var tvungen att rädda King Julian från en kasse sopsortering. Han hade stoppat in huvudet i handtaget på kassen och inte kommit loss. Han for runt och släppte ut allt jag sorterat...men jag "räddade" honom fråm kassen......Ja, ja dessa katter...men de betyder mycket för mig...;-)
åter till allvaret....
Under de två år och tre månader som jag varit ordförande för tekniska nämnden, så har vi jobbat mycket med trafiksäkerheten. Vi har bland annat inför 30-zoner i alla bostadsområden. På genomfartslederna där 50 råder ska övergångsställena säkerställas med upphöjning. Vi har verkligen prioriterat detta, så blir min egen älskade son påkörd...på bron vid kattsvansen. Trafiksäkerhet är svår att säkerställa. Det har varit några insändare om för hög hastighet på Mälarbron, och har funderat på vad man skulle kunna göra...inte lätt.
I fredags fick Jimmy besök på sjukhuset, (hur hittad de dit tro??????)....av "smitarens" pappa och farfar, som beklagade att det gått som det gjorde och undrade lite om vad Jimmy tyckte. Jimmy sa att han inte tycker mer illa om "smitaren" än om andra som kör för fort i stan´, och att han inte ville att detta skulle förstöra killens liv. De sa då att killen påstod att han inte kört särskilt fort....... Jimmy sa trots allt, att han kunde tänka sig att träffa killen lite längre fram. De hade choklad med sig till Jimmy.
Jag tycker det är bra att de hört av sig. Det viktiga är att man lär sig av de misstag man gör. Om denna kille i fortsättningen inte kör fort och kanske berättar för andra om sin upplevelse, som kanske bidrar till att fler sänker hastigheten så har något gott ändå kommit ut av detta. Men viktigt är att Inte nonchalera det som hänt.....
Jag har redan begärt att samhällsbyggnadskontoret ska utreda om det finns förutsättningar för att ha hastighetskameror mellan Birkakorset och Turingekorset, men också på Ängsgatan. Det var en kompis till Jimmy som bor vid bron, som kom på idén. Jag har tidigare fått klagomål på alltför höga hastigheter på bron, men sett svårigheter i hur man ska åtgärda detta.
Kl är nu 23.30...och jag är SÅ trött...
åter till allvaret....
Under de två år och tre månader som jag varit ordförande för tekniska nämnden, så har vi jobbat mycket med trafiksäkerheten. Vi har bland annat inför 30-zoner i alla bostadsområden. På genomfartslederna där 50 råder ska övergångsställena säkerställas med upphöjning. Vi har verkligen prioriterat detta, så blir min egen älskade son påkörd...på bron vid kattsvansen. Trafiksäkerhet är svår att säkerställa. Det har varit några insändare om för hög hastighet på Mälarbron, och har funderat på vad man skulle kunna göra...inte lätt.
I fredags fick Jimmy besök på sjukhuset, (hur hittad de dit tro??????)....av "smitarens" pappa och farfar, som beklagade att det gått som det gjorde och undrade lite om vad Jimmy tyckte. Jimmy sa att han inte tycker mer illa om "smitaren" än om andra som kör för fort i stan´, och att han inte ville att detta skulle förstöra killens liv. De sa då att killen påstod att han inte kört särskilt fort....... Jimmy sa trots allt, att han kunde tänka sig att träffa killen lite längre fram. De hade choklad med sig till Jimmy.
Jag tycker det är bra att de hört av sig. Det viktiga är att man lär sig av de misstag man gör. Om denna kille i fortsättningen inte kör fort och kanske berättar för andra om sin upplevelse, som kanske bidrar till att fler sänker hastigheten så har något gott ändå kommit ut av detta. Men viktigt är att Inte nonchalera det som hänt.....
Jag har redan begärt att samhällsbyggnadskontoret ska utreda om det finns förutsättningar för att ha hastighetskameror mellan Birkakorset och Turingekorset, men också på Ängsgatan. Det var en kompis till Jimmy som bor vid bron, som kom på idén. Jag har tidigare fått klagomål på alltför höga hastigheter på bron, men sett svårigheter i hur man ska åtgärda detta.
Kl är nu 23.30...och jag är SÅ trött...
Fredag 20 mars - Vårdagjämning och Jimmy påväg hem....underbart...
Det har varit en påfrestande vecka och jag har tappat otroligt mycket energi sedan Jimmy blev påkörd i lördags, och måste ge mig tid för återhämtning. Jag är bara så otroligt trött...... Det gäller nu att prioritera hårt bland mötena framöver. Idag på förmidagen hade jag ett möte med direktionen för Södertörns brandförsvarsförbund inbokat. Jag bestämde mig redan igår för att inte gå på det mötet. Jag vill vara ledig i dag, behöver bara in och hämta tekniska nämndens handlingar någongång under dagen.
Under förmiddagen var ett vårdplaneringsmöte inbokat för Jimmy, där även jag och Kenta skulle vara med. Ja, Jimmy är 27 år men behöver all hjälp och stöd han kan få. Han kan t ex inte komma hem till sin lägenhet, eftersom det är trappor i porten. Dessutom skulle han inte få plats med en rullstol i den lilla ettan. Han skulle heller inte klara sig ensam, och att ha hemtjänst skulle inte kännas bra. Hemma hos mig i Enhörna skulle han ha stort utrymme att köra runt med rullstolen. Stor toalett och duschrum och en altan att komma ut på. Däremot är det långt från stan´och framför allt svårt för Caroline att ta sig hit från Solna.
Kenta bor bättre till i Brunnsäng, med bra bussanslutning vid pendeltåget i Östertälje som går till Brunnsäng...vilket är perfekt för Caroline. Rummet är lite trångt likaså toaletten och badrummet....men läget är absolut avgörande i nuläget. Det är också lättare för kompisar att komma på sponatana besök i stan´ osv....
Läkaren beräknade totalt ca 10 veckors sjukskrivning och då ska han kunna röra sig utan hjälpmedel. Redan efter 4-6 veckor kan han förmodligen börja stödja på både höger och vänster ben. Trots allt blir det en jobbig tid för Jimmy framöver, men lagom till sommaren så ska han vara i stort sett helt okej igen..........
Jimmy blev alltså utskriven under fredag eftermiddag, på vårdagjämningen, åkandes i splitterny smidig rullstol. Han hade en specialsko till den opererade vänsterfoten, där han bara får stödja på hälen. Högerbenet får inte belastas så två kryckor behövs, en vanlig och en special till hans gipsade högerarm med krossade armbåge. Fantastiskt att han ändå kan ta sig framåt. De åtta stygnen i pannan togs också bort innan hemfärd.
Jag kan ändå inte hjälpa att jag får ögonen fulla av tårar, när jag ser Jimmy rulla i väg i rullstolen. Det är så hemskt...men jag är ändå SÅ tacksam... att det inte blev värre...................suck....
Han installerade sig i Brunnsäng med egen säng och stor TV och dator och allt annat som hör till. Däremot är mobilen borta och ett nytt SIM-kort kommer om några dagar. Vi måste bara få tag i en mobiltelefon, men det ordnar sig.
Vi beställde pizzor och det är längesedan jag åt en så god pizza......med Jimmy vid köksbordet....
Under förmiddagen var ett vårdplaneringsmöte inbokat för Jimmy, där även jag och Kenta skulle vara med. Ja, Jimmy är 27 år men behöver all hjälp och stöd han kan få. Han kan t ex inte komma hem till sin lägenhet, eftersom det är trappor i porten. Dessutom skulle han inte få plats med en rullstol i den lilla ettan. Han skulle heller inte klara sig ensam, och att ha hemtjänst skulle inte kännas bra. Hemma hos mig i Enhörna skulle han ha stort utrymme att köra runt med rullstolen. Stor toalett och duschrum och en altan att komma ut på. Däremot är det långt från stan´och framför allt svårt för Caroline att ta sig hit från Solna.
Kenta bor bättre till i Brunnsäng, med bra bussanslutning vid pendeltåget i Östertälje som går till Brunnsäng...vilket är perfekt för Caroline. Rummet är lite trångt likaså toaletten och badrummet....men läget är absolut avgörande i nuläget. Det är också lättare för kompisar att komma på sponatana besök i stan´ osv....
Läkaren beräknade totalt ca 10 veckors sjukskrivning och då ska han kunna röra sig utan hjälpmedel. Redan efter 4-6 veckor kan han förmodligen börja stödja på både höger och vänster ben. Trots allt blir det en jobbig tid för Jimmy framöver, men lagom till sommaren så ska han vara i stort sett helt okej igen..........
Jimmy blev alltså utskriven under fredag eftermiddag, på vårdagjämningen, åkandes i splitterny smidig rullstol. Han hade en specialsko till den opererade vänsterfoten, där han bara får stödja på hälen. Högerbenet får inte belastas så två kryckor behövs, en vanlig och en special till hans gipsade högerarm med krossade armbåge. Fantastiskt att han ändå kan ta sig framåt. De åtta stygnen i pannan togs också bort innan hemfärd.
Jag kan ändå inte hjälpa att jag får ögonen fulla av tårar, när jag ser Jimmy rulla i väg i rullstolen. Det är så hemskt...men jag är ändå SÅ tacksam... att det inte blev värre...................suck....
Han installerade sig i Brunnsäng med egen säng och stor TV och dator och allt annat som hör till. Däremot är mobilen borta och ett nytt SIM-kort kommer om några dagar. Vi måste bara få tag i en mobiltelefon, men det ordnar sig.
Vi beställde pizzor och det är längesedan jag åt en så god pizza......med Jimmy vid köksbordet....
Torsdag 19 mars - trött, trött, trött....men tacksam...
När jag lade mig igår kväll bestämde jag mig för att inte ställa klockan. Jag tänkte att jag vaknar när jag vaknar..... Man måste ge sig tid till att sova när man är med om jobbiga saker, fysiskt eller psykiskt. Jag vaknade ändå ungefär som vanligt, men trots allt med mindre press. Jag hade ett möte inbokat 9.00 med kommunalråd och kommunalrådssekreterare, en s k krk-konferens. De fick helt enkelt klara sig utan mig i början, jag kom ca 11.00.
Jag behövde faktiskt tid att ringa till sjukhuset och höra om det vårdplaneringsmöte som man ska ordna för att se till att allt fungerar vid hemgång, blir av. Fick ändå inte riktigt klart besked. De verkar inte förstå att mycket måste ordnas. Jimmy KAN inte komma hem till sin lägenhet med trappor i porten. Han måste bo hos pappa Kenta I Brunnsäng, och ett antal saker måste fixas....säng bl a inte helt oväsentligt. Men vi ska göra ALLT för att se till att han kan komma hem imorgon om läkaren rekommenderar det.
Jag kom ändå till mötet vid 11.00 och var med om slutet på genomgången av vår gemensamma plattform, s, v och mp. Vi har gjort väldigt mycket av det vi lovade inför valet 2006. Det känns bra. Vi åt sedan en god lunch, som Lennart Rendik (v) tillagade. Under tiden skulle Anders lago iväg och träffa Tobias Billström, migrationsministern (m) tillsammans med Marita Lärnestad (m), i stadshuset. Vi åt sedan den goda maten och fortsatte med vår dagordning - Mål & Budget 2010 och valet 2010. Här tänker jag inte avslöja något, men diskussionerna var bra. Efter ett par timmar var vi klara.
jag åkte sedan och köpte sushi, som jag lovat jimmy. Han älskar det och hade verkligen längtat. Han hade under eftermiddagen provat en specialsko för sin opererade fot som endast får belastas på hälen. Han hade provat en specialkrycka som var anpassad för hans arm som är armbågskrossad och allt gick riktigt bra. Han fick också prova en rullstol, som var väldigt smidig och bra. Det känns som om hemgången plötsligt ligger betydligt närmare i tiden än förrut. Det känns HÄRLIGT!
På Lt såg jag att de haft kontakt med den som körde på Jimmy......
Jag ska vara LEDIG i morgon....!
Nu är kl 23.30 och jag känner mig fruktansvärt trött.....förstår inte att kl går så fort....
Gonatt....
Onsdagen 18 mars - vänster arm är bra att ha...
I morse sken solen in genom fönstret när jag vaknade. Det tog en stund innan jag kom ihåg att Jimmy låg på sjukhus. Då kommer knuten i magen tillbaka... javisst ja, operation idag igen...två frakturer på vänster fot, den som vi trodde han skulle kunna använda att gå på. Suck... Inget allvarlig men det känns ändå jobbigt. MEN jag ÄR INTE orolig har jag sagt till Jimmy , och det stämmer. ....Och jämfört med lördagens niotimmars, så är detta ingenting.... Hur det än är så blir man ändå orolig när det drar ut på tiden. Kl 9.30 fick Jimmy besked om att han skulle opereras 9.50, och ringde mig för att meddela detta. Operationen före drog tydligen ut på tiden, så Jimmys blev försenad. Han ville ringa och meddela detta, men fick inte....konstigt. Så småning om började sedan operationen. Jag trodde den skulle vara klar vid 12.00-tiden.... men ack, nej.
Kl 13.00 åkte jag med Kenta upp till sjukhuset...Jag hade haft KsAu under förmiddagen och kände mig helt ofokuserad.....Jag funderar..... Vad handlar egentligen livet om....??? Småtjafs och obetydliga saker, eller viktiga betydelsefulla saker???Ibland blir det lite mycket av det förstnämnda, tyvärr.......
Operationen var inte klar....vi väntade...på avd....sen gick vi upp till IVA och uppvaket. Nej, Jimmys operation var inte klar ännu, men de skulle ringa oss när han började vakna... Vi gick ut till hissarna och väntade...kl var 13.40..... DÅ gick dörren upp på OP och Jimmy rullades över till IVA. Han var vaken och jag hann krama om honom.....innan han rullades in på IVA. Mina ögon var fulla av tårar.....
En av Jimmys kompisar, Sebbe, kom förbi och vi satt och pratade en stund.
Operationen hade gått bra....och nu är det bara träning som gäller.
Ortoped läkaren, som opererade JImmy i lördags och som vi tyckte mycket om, kom in och beklagade att han "missat" dessa två vänsterfotsfrakturer....Vad ska man säga? Nu är ändå allt över och vi måste SE FRAMÅT....
Jag struntade i ett möte med ordföringar i nämnder och styrelser, det finns viktigare frågor.... Däremot var jag med på politiska gruppen kl 18.00 till 20.30. Men var lite frånvarande, men med acceptans för detta.
Nu är kl 00.46 ...och jag vet inte om jag orkar upp imorgon......
Gonatt....
Tisdag 17 mars - två oupptäckta frakturer dyker upp.....
I morse ringde jag Jimmy och hörde hur han mådde. Han hade lite ont i vänsterfoten, som är den ickeopererade. Den han igår var uppe och gick på med "Gå&Hängstolen". Jag ville höra om han ville ha hjälp med att hålla ordning på hur det blir med hans hemgång. Han känner sig fortfarande okoncentrerad och lite snurrig av medicinen, och glömmer ibland vad personalen sagt. Han ville ha hjälp. Jag ringde till avdelningen och bad om att någon av Kenta eller jag skulle vara med på möte inför Jimmys hemgång. Jag inbillade mig att ett möte skulle ske mellan läkare, sjukgymnas,t arbetsterapeut och kurator tillsammans med oss. Men inget sådant var planerat, men idag kunde vi få träffa avd läkaren. Vi bestämde tid kl 11.00. När vi kom, både Kenta och jag, så var Jimmy på röntgen för sin "lite onda" vänsterfot. Vi fick vänta en stund, innan röntgenbilderna var klara. Han hade två oupptäckta frakturer i vänsterfoten, suck, som behöver opereras. Det blev ett litet bakslag framför allt för Jimmy, förstås. Men det är ju en liten operation i jämförelse med lördagens niotimmars......får man trösta sig med. Nu har jag i allafall begärt ett möte med alla de inblandade som jag anser behöver planera hans hemgång. Det borde sjukhuset själva sett till. Hur kan man bara ens låta bli att fundera på hur det ska fungera att komma hem som Jimmy...med högerbenet gipsat och kanske får belastas först efter 4-6 veckor, högerarmen obrukbar under lika lång tid, och nu vänsterfoten i gips som inte får belastas på ungefär samma tid....märkligt. Han kan ju inte ens ta sig över i en rullstol....... Han bor i en lägenhet med trappor i porten....Man slutar aldrig att förvånas över sjukvården......
Jag åkte sedan till stadshuset och var med på Koncernstyrelsen, och var totalt ointresserad och okoncentrerad, men närvarande. Turligt nog hade jag en ansvarstagande ersättare i Mats Greger, vilket kändes skönt. Han kan man alltid lita på.
Åkte sedan upp till Jimmy en liten stund igen, medan Julia passade på att fika på stan med en kompis under tiden. Lt hade varit och intervjuat Jimmy på eftermiddagen. De skulle precis starta en serie om olyckor och tyckte Jimmy var en bra början....Vi får se imorgon hur det blev.
Nu är kl 22.40 och Jimmy börjar snart fasta inför sin andra operation...sen... är det bara träning som gäller.....
Gonatt....
Jag åkte sedan till stadshuset och var med på Koncernstyrelsen, och var totalt ointresserad och okoncentrerad, men närvarande. Turligt nog hade jag en ansvarstagande ersättare i Mats Greger, vilket kändes skönt. Han kan man alltid lita på.
Åkte sedan upp till Jimmy en liten stund igen, medan Julia passade på att fika på stan med en kompis under tiden. Lt hade varit och intervjuat Jimmy på eftermiddagen. De skulle precis starta en serie om olyckor och tyckte Jimmy var en bra början....Vi får se imorgon hur det blev.
Nu är kl 22.40 och Jimmy börjar snart fasta inför sin andra operation...sen... är det bara träning som gäller.....
Gonatt....
Lördag 14 mars - Måndag 16 mars - Olyckan som nästan tog livet av världens underbaraste son...JIMMY
Jag vaknar av att telefonen ringer, den fasta. Klockan är ca 00.55. Jag känner mig helt förvirrad och försöker svara i mobilen som alltid ligger på nattygsbordet. Ingen ringer ju på den fasta telefonen, och framför allt inte mitt i natten. Jag hittar tillslut rätt telefon och svarar. Det är Kenta min fd man och mina tre barns pappa, jag förstår direkt att något hemskt hänt. Han säger "Ta det lugnt, det är inte så farligt, men Jimmy har blivit påkörd och ligger på akuten." Mitt hjärta fryser till is, och jag återupplever när min älskade pappa blev svårt skadad i en trafikolycka för 32 år sedan". Då vaknade jag mitt i natten 20 år gammal och hörde min mamma svara i telefonen och säga "är det några skallskador....jag kommer" Han opererades 55 gånger och man var tvungen att amputera ett ben och steloperera det andra. Han har haft det jobbigt sedan dess.
Jag glömmer det aldrig. Det har präglat hela mitt liv, mest i positiv riktning, men också i att alltid vara beredd på att något hemskt kan hända. Jag har lärt mig att leva HÄR OCH NU....
Jag säger till Kenta att jag ska åka in direkt och att jag tar en taxi. Men först ringer jag akuten, måste höra vad de säger. Jag klarar knappt att få upp knapplåset, Jag skakar hela jag och är fullkomligt livrädd. Jag kommer så småningom fram till akuten. En mycket vänlig människa berättar att Jimmy har en benskada, en armskada och ett stort jack i pannan/tinningen, men han är helt kontaktbar och ska snart traumaröntgas för att kontrollera att det inte finns några dolda skador. Jag ska sedan ringa efter taxi, och hittar nästan inte taxi södertäljes nummer, fast jag vet att det finns inprogramerat, eftersom jag hela tiden trycker fel. Jag beställer en taxi till akuten och börjar nästan gråta bara av att säga det.
Min älskade Jimmy och jag när jag fyller 50 år, 2007
Jag går ner till vägen och väntar på taxin. Den har kört för långt och de har uppfattat mitt mobilnummer fel. Men sen är jag påväg. Taxichauffören berättar att bron varit avspärrad och att han såg en person ligga på vägen...det var Jimmy... hemskt att höra men han var väldigt trevlig.
På akuten möter Kenta, som bor i stan och hunnit före mig dit, upp direkt och har med sig Gabriel Wallin och David Norrman som är Jimmys kompisar. De hade suttit och druckit öl hemma hos någon av dem och sedan tänkt gå ut på stan´. Inget ovanligt för någon i den åldern. De går från Östergatan till Mälarbron, går över broklaffarna och tänker snedda över vägen. Det är INTE olagligt. Jimmy går några steg bakom sina kompisar samtidigt som han pratar i mobilen, med en de ska träffa. De hör plötsligt en bil närma sig i väldig hög fart och David och Gabriel får jogga över vägen. Jimmy hör också bilen och tittar upp och vet inte om han ska rusa framåt eller bakåt. Han tror att han slänger sig bakåt och blir då träffad av bilen.
David och Gabriel hör den dova dunsen när Jimmy blir träffad av bilen, och de säger att de aldrig kommer glömma detta ljud. Bilföraren smiter från olyckan, det är brottsligt.....David och Gabriel är hjältar på platsen. Gabriel stoppar trafiken och kallar på ambulans. David håller i Jimmy, som hela tiden vill resa sig upp på ett ben som är helt av och är förvridet i en felaktig riktning. Han blöder ganska mycket från såret i pannan. Han kämpar för att resa sig upp och suckar sedan och sjunker ihop...DÅ tror David att Jimmy dör....Jag tycker verkligen synd om David som behöver uppleva detta. Det kommer han aldrig att glömma......men han var otroligt viktig för Jimmy på olycksplatsen. .............
Det blir broöppning och trots att ambulansen som kom direkt från sjukhuset och hade ca en minut i framkörningstid, fastnade på fel sida av bron. Turligt nog så larmas även brand ut vid trafikolyckor så de var på rätt sida av bron och var de som var först på plats. Gabriel informerade brand om att det var Jimmy, en brandmannason. Det var Kentas jobbhelg, men turligt nog skulle han jobba först lördagdygn. Det räcker att han hämtat både sin mamma och sin pappa när han körde ambulans. Jag vet inte hur han skulle klarat av att hämta Jimmy.....
Jimmy blev väl omhändertagen på olycksplatsen. När jag sedan kom till akuten var Jimmy på traumaröntgen.
Vi fick kaffe av akutpersonalen och kontinuelig information. Både narkosläkaren och den ortopedkirurg som så småning om skulle operera kom och pratade med oss. De sa att prognosen såg ganska god ut. Även röntgenbilderna såg bra ut enligt deras bedömning inga inre skador, men höll på att granskas av en röntgenspecialist. Tyvärr hade jag sedan min pappas tid dåliga erfarenheter, eftersom vi även då fick lugnande besked, som sedan resulterade i hopp och förtvivlan i en vecka och ca 10 operationer med amputation som resultat. Först sa man...en tå, sedan en fot och vid operation var man tvungen att ta hela underbenet.....
Efter röntgen flyttades Jimmy till Intensivvårdsavdelningen (IVA) och jag fick äntligen träffa honom. Han låg i ett "Traumaset" som ambulansen använder, för att stabilisera kroppen, med nack-krage och benet i vaccuminpackning. Han var sydd i pannan med 8 stygn, blodig i ansiktet och långt ner på halsen, och grät när jag kramade honom, och jag med förståss.... Han tittade på mig med ångest i ögona och frågade om han skulle bli amputerad.....även han tänkte på morfars öde.... Jag lovade att det inte fanns någon risk för detta. Jag hade direkt på akuten pratat med läkarna att jag förstod att Jimmy var orolig för detta i och med morfars situation.
Han rullades iväg på operation ca 04.00 och vi började vänta....
Jenny ringde vi från akuten och informerade om vad som hänt. Hon skulle ta ett tåg hem till Södertälje från Uppsala under eftermiddagen. Julia var det värre med, eftersom hon var på kryssning. Vi bestämde at ringa henne först när hon nästan klivit i land i Stockholm. Vi ville inte oroa i onödan.
Kl 04.30 kom Jimmys flickvän Caroline med nattbussen från Stockholm. Vi informerade och sedan var det bara att vänta...Operationstider är naturligtvis osäkra att bedöma. Det är nog klart vid 07.00 var första beskedet. Kl 07.00 fick vi besked om att ca 09.00 kanske det är klart och att vi borde åka hem och sova lite. Vi åkte alla tre hem till Kenta som bor i stan´. Vi försökte sova och äta lite. Vi ringde IVA strax efter 9.00 men operationen var inte klar. Vi ringde ca 11.00...samma besked...Nu var jag riktigt orolig. Det var en fruktansvärt jobbig väntan. Dagarna innan hade man på TV visat "Mimmi" som blivit skadad under en operation som drog ut på tiden....Jag var helt livrädd. Klockan 13.00 ringde.....plötsligt....Jimmy själv och sa att han ville att vi skulle komma.
Vi slängde oss i bilen och åkte direkt till sjukhuset. Efter en stunds väntan fick vi träffa honom ca kl 14.00. Väldigt blek men förvånansvärt pigg efter nio timmars operation.
Jenny och Julia kom under eftermiddagen, och fick träffa sin älskade bror.
Samtidigt hade vi kontakt med både Gabriel och David. De mådde inte särskilt bra. Vi såg till att de fick träffa Jimmy, och se att han såg oförskämt pigg ut. Båda, men framför allt David, såg lättade ut när de träffat Jimmy. "Han hade TUR-KEPSEN på sig", sa David med ett försiktigt leende....och det hade jimmy verkligen......STORT TACK till David och Gabriel!!!
Vid 22-tiden åkte vi hem medan Caroline fick stanna kvar och sova på en stol bredvid Jimmy. Caroline har verkligen varit ovärdelig i den här situationen, eftersom ja då kunnat åka hem och känna mig lugn att hon fanns på plats. Att vara mamma slutar inte för att barnet är myndigt........
Jag tänkte titta på Wallander...men minns inget...somnade vid 23.00 ovaggad.. Inte så konstigt hade bara sovit ca 30 minuter sedan torsdag natt....inte att rekommendera.
Under natten hade de blivit förflyttade till egen två-sal på ortopedavd 19. Det blev SÅ lugnt och skönt tyckte båda.
Söndagen ägnads åt att ordna telefon, dator, mobilt bredband, spel, IPOD...filmer osv till Jimmy. Han ser oförskämt pigg ut....UNDERBART att se...
Besökare har kommit och gått och telefonen ringer stup i ett. Många vill veta hur han mår....
Natten till måndag sov han ensam och sedan kom sjukgymnasten under måndag, då han fick stå upp, hängade på en gåstol. Nu gäller träning....kanske han får komma hem redan under tisdagen...
Många besök har det varit....förutom vi vanliga,,,...mormor och morfar, Åsa, Tony, Axel.....t ex.
Helt enkelt kommer det inte att bli framöver, eftersom Jimmys lägenhet är en halvtrappa upp...och det blir svårt just med trappor. Han får nog bo hos pappa Kenta, en period, eftersom han har ett ledigt rum och hiss och allt, och bor i stan´ . Enhörna ligger lite väl långt bort, men ALLT ordnar sig....!
Kl är 23.45 måndagkväll...och jag känner mig dödstrött, men otroligt tacksam...
gonatt....
Jag glömmer det aldrig. Det har präglat hela mitt liv, mest i positiv riktning, men också i att alltid vara beredd på att något hemskt kan hända. Jag har lärt mig att leva HÄR OCH NU....
Jag säger till Kenta att jag ska åka in direkt och att jag tar en taxi. Men först ringer jag akuten, måste höra vad de säger. Jag klarar knappt att få upp knapplåset, Jag skakar hela jag och är fullkomligt livrädd. Jag kommer så småningom fram till akuten. En mycket vänlig människa berättar att Jimmy har en benskada, en armskada och ett stort jack i pannan/tinningen, men han är helt kontaktbar och ska snart traumaröntgas för att kontrollera att det inte finns några dolda skador. Jag ska sedan ringa efter taxi, och hittar nästan inte taxi södertäljes nummer, fast jag vet att det finns inprogramerat, eftersom jag hela tiden trycker fel. Jag beställer en taxi till akuten och börjar nästan gråta bara av att säga det.
Min älskade Jimmy och jag när jag fyller 50 år, 2007
Jag går ner till vägen och väntar på taxin. Den har kört för långt och de har uppfattat mitt mobilnummer fel. Men sen är jag påväg. Taxichauffören berättar att bron varit avspärrad och att han såg en person ligga på vägen...det var Jimmy... hemskt att höra men han var väldigt trevlig.
På akuten möter Kenta, som bor i stan och hunnit före mig dit, upp direkt och har med sig Gabriel Wallin och David Norrman som är Jimmys kompisar. De hade suttit och druckit öl hemma hos någon av dem och sedan tänkt gå ut på stan´. Inget ovanligt för någon i den åldern. De går från Östergatan till Mälarbron, går över broklaffarna och tänker snedda över vägen. Det är INTE olagligt. Jimmy går några steg bakom sina kompisar samtidigt som han pratar i mobilen, med en de ska träffa. De hör plötsligt en bil närma sig i väldig hög fart och David och Gabriel får jogga över vägen. Jimmy hör också bilen och tittar upp och vet inte om han ska rusa framåt eller bakåt. Han tror att han slänger sig bakåt och blir då träffad av bilen.
David och Gabriel hör den dova dunsen när Jimmy blir träffad av bilen, och de säger att de aldrig kommer glömma detta ljud. Bilföraren smiter från olyckan, det är brottsligt.....David och Gabriel är hjältar på platsen. Gabriel stoppar trafiken och kallar på ambulans. David håller i Jimmy, som hela tiden vill resa sig upp på ett ben som är helt av och är förvridet i en felaktig riktning. Han blöder ganska mycket från såret i pannan. Han kämpar för att resa sig upp och suckar sedan och sjunker ihop...DÅ tror David att Jimmy dör....Jag tycker verkligen synd om David som behöver uppleva detta. Det kommer han aldrig att glömma......men han var otroligt viktig för Jimmy på olycksplatsen. .............
Det blir broöppning och trots att ambulansen som kom direkt från sjukhuset och hade ca en minut i framkörningstid, fastnade på fel sida av bron. Turligt nog så larmas även brand ut vid trafikolyckor så de var på rätt sida av bron och var de som var först på plats. Gabriel informerade brand om att det var Jimmy, en brandmannason. Det var Kentas jobbhelg, men turligt nog skulle han jobba först lördagdygn. Det räcker att han hämtat både sin mamma och sin pappa när han körde ambulans. Jag vet inte hur han skulle klarat av att hämta Jimmy.....
Jimmy blev väl omhändertagen på olycksplatsen. När jag sedan kom till akuten var Jimmy på traumaröntgen.
Vi fick kaffe av akutpersonalen och kontinuelig information. Både narkosläkaren och den ortopedkirurg som så småning om skulle operera kom och pratade med oss. De sa att prognosen såg ganska god ut. Även röntgenbilderna såg bra ut enligt deras bedömning inga inre skador, men höll på att granskas av en röntgenspecialist. Tyvärr hade jag sedan min pappas tid dåliga erfarenheter, eftersom vi även då fick lugnande besked, som sedan resulterade i hopp och förtvivlan i en vecka och ca 10 operationer med amputation som resultat. Först sa man...en tå, sedan en fot och vid operation var man tvungen att ta hela underbenet.....
Efter röntgen flyttades Jimmy till Intensivvårdsavdelningen (IVA) och jag fick äntligen träffa honom. Han låg i ett "Traumaset" som ambulansen använder, för att stabilisera kroppen, med nack-krage och benet i vaccuminpackning. Han var sydd i pannan med 8 stygn, blodig i ansiktet och långt ner på halsen, och grät när jag kramade honom, och jag med förståss.... Han tittade på mig med ångest i ögona och frågade om han skulle bli amputerad.....även han tänkte på morfars öde.... Jag lovade att det inte fanns någon risk för detta. Jag hade direkt på akuten pratat med läkarna att jag förstod att Jimmy var orolig för detta i och med morfars situation.
Han rullades iväg på operation ca 04.00 och vi började vänta....
Jenny ringde vi från akuten och informerade om vad som hänt. Hon skulle ta ett tåg hem till Södertälje från Uppsala under eftermiddagen. Julia var det värre med, eftersom hon var på kryssning. Vi bestämde at ringa henne först när hon nästan klivit i land i Stockholm. Vi ville inte oroa i onödan.
Kl 04.30 kom Jimmys flickvän Caroline med nattbussen från Stockholm. Vi informerade och sedan var det bara att vänta...Operationstider är naturligtvis osäkra att bedöma. Det är nog klart vid 07.00 var första beskedet. Kl 07.00 fick vi besked om att ca 09.00 kanske det är klart och att vi borde åka hem och sova lite. Vi åkte alla tre hem till Kenta som bor i stan´. Vi försökte sova och äta lite. Vi ringde IVA strax efter 9.00 men operationen var inte klar. Vi ringde ca 11.00...samma besked...Nu var jag riktigt orolig. Det var en fruktansvärt jobbig väntan. Dagarna innan hade man på TV visat "Mimmi" som blivit skadad under en operation som drog ut på tiden....Jag var helt livrädd. Klockan 13.00 ringde.....plötsligt....Jimmy själv och sa att han ville att vi skulle komma.
Vi slängde oss i bilen och åkte direkt till sjukhuset. Efter en stunds väntan fick vi träffa honom ca kl 14.00. Väldigt blek men förvånansvärt pigg efter nio timmars operation.
Jenny och Julia kom under eftermiddagen, och fick träffa sin älskade bror.
Samtidigt hade vi kontakt med både Gabriel och David. De mådde inte särskilt bra. Vi såg till att de fick träffa Jimmy, och se att han såg oförskämt pigg ut. Båda, men framför allt David, såg lättade ut när de träffat Jimmy. "Han hade TUR-KEPSEN på sig", sa David med ett försiktigt leende....och det hade jimmy verkligen......STORT TACK till David och Gabriel!!!
Vid 22-tiden åkte vi hem medan Caroline fick stanna kvar och sova på en stol bredvid Jimmy. Caroline har verkligen varit ovärdelig i den här situationen, eftersom ja då kunnat åka hem och känna mig lugn att hon fanns på plats. Att vara mamma slutar inte för att barnet är myndigt........
Jag tänkte titta på Wallander...men minns inget...somnade vid 23.00 ovaggad.. Inte så konstigt hade bara sovit ca 30 minuter sedan torsdag natt....inte att rekommendera.
Under natten hade de blivit förflyttade till egen två-sal på ortopedavd 19. Det blev SÅ lugnt och skönt tyckte båda.
Söndagen ägnads åt att ordna telefon, dator, mobilt bredband, spel, IPOD...filmer osv till Jimmy. Han ser oförskämt pigg ut....UNDERBART att se...
Besökare har kommit och gått och telefonen ringer stup i ett. Många vill veta hur han mår....
Natten till måndag sov han ensam och sedan kom sjukgymnasten under måndag, då han fick stå upp, hängade på en gåstol. Nu gäller träning....kanske han får komma hem redan under tisdagen...
Många besök har det varit....förutom vi vanliga,,,...mormor och morfar, Åsa, Tony, Axel.....t ex.
Helt enkelt kommer det inte att bli framöver, eftersom Jimmys lägenhet är en halvtrappa upp...och det blir svårt just med trappor. Han får nog bo hos pappa Kenta, en period, eftersom han har ett ledigt rum och hiss och allt, och bor i stan´ . Enhörna ligger lite väl långt bort, men ALLT ordnar sig....!
Kl är 23.45 måndagkväll...och jag känner mig dödstrött, men otroligt tacksam...
gonatt....
Fredag 13 mars - Södra Stadskärnans framtid
Idag hade jag bara ett möte inbokat...styrgruppen för södra stadskärnan 8.30-12.00...8 trappor upp. Bra motion. Vi är en grupp som har det väldigt trevligt på mötena. Vi tycker "hyfsat" lika och diskuterar och kompromissar bra. Tyvärr är folkpartiet ofta frånvarande. Fast det kanske inte har någon betydelse...de har bestämt sig för att vara emot, emot, emot...hörde ni ekot.???... Det finns inget färdigt förslag men det spelar nog ingen roll, det viktiga är att vara emot.....de vänder kappa efter den vind de tror blåser...med andra ord populister... Fy så tråkiga, men jag står för detta uttalande. Det var i alla fall ett bra möte. Olof & co gör ett mycket bra jobb. Jag tror det blir ett väldigt lyckat programförslag tillslut.
Jag åkte hem direkt efter mötet, eftersom jag var tvungen att skjutsa Julia med packning till stan´, baksidan med livet på landet. Hon ska på kryssning med kompisar och kommer hem i morgon, när jag åker bort. Eskilstuna here I come....eller nåt....
Jag gick en motionpromenad som var min gamla vanliga på 6,5 km...Det kändes otroligt skönt och avkopplande, sen tog jag ett hett bad med badkulor och lite mysig stämning.
Därefter var kvällen som gjord för arbete framför datorn... ;-)
Kl är 22.00.....Gonatt
Jag åkte hem direkt efter mötet, eftersom jag var tvungen att skjutsa Julia med packning till stan´, baksidan med livet på landet. Hon ska på kryssning med kompisar och kommer hem i morgon, när jag åker bort. Eskilstuna here I come....eller nåt....
Jag gick en motionpromenad som var min gamla vanliga på 6,5 km...Det kändes otroligt skönt och avkopplande, sen tog jag ett hett bad med badkulor och lite mysig stämning.
Därefter var kvällen som gjord för arbete framför datorn... ;-)
Kl är 22.00.....Gonatt
Torsdag 12 mars - Afrikansk dans....
Idag var mitt första möte vid 10.00 om folkhälsofrågor, på våning sju.....bra med motion. Ett interessant möte. Folkhälsofrågorna är väldigt viktiga men svårt att få acceptans för, efterom det är svårt att räkna hem pengar på kort sikt... vi måste hitta sätt att visa på ekonomiska vinster...det är det enda som biter.
Därefter hade jag ett möte med en av miljöstrategerna, Ebba och en konsult som gör en förstudie om samlade varutransporter. Det är väldigt intressant och skulle vara bra både för miljö, trafiksäkerhet och ekonomin. Det är sällan så mycket positivt som uppnås på en och samma gång.
Sen hade jag inget möte förrän kl 16.30, då jag hade möte med ekonomer från Tn och Kommunstyrelsens kontor. Vi gick igenom lite om rutinerna för ekonomifrågor.
Därefter träffade jag ett kvinnligt nätverk av "höga" tjänstemän och politiker... Jättekul och alltid intressant. Vi behöver stötta varann.
Det blev lite sent och nu är kl plötsligt 23.35 och jag behöver SOVA....
Gonatt...
Därefter hade jag ett möte med en av miljöstrategerna, Ebba och en konsult som gör en förstudie om samlade varutransporter. Det är väldigt intressant och skulle vara bra både för miljö, trafiksäkerhet och ekonomin. Det är sällan så mycket positivt som uppnås på en och samma gång.
Sen hade jag inget möte förrän kl 16.30, då jag hade möte med ekonomer från Tn och Kommunstyrelsens kontor. Vi gick igenom lite om rutinerna för ekonomifrågor.
Därefter träffade jag ett kvinnligt nätverk av "höga" tjänstemän och politiker... Jättekul och alltid intressant. Vi behöver stötta varann.
Det blev lite sent och nu är kl plötsligt 23.35 och jag behöver SOVA....
Gonatt...
Onsdag 11 mars - en dag med blandade känslor...
Idag för tre år sedan omkom Pär Hillerström (23 år), tillsammans med sin fru Arisa, i en bussolycka i Thailand. Jag såg det på löpsedeln på morgonen påväg till jobbet. Jimmy läste det i Aftonbladet över axeln på en medressenär på bussen påväg till jobbet. Han var tvungen att åka hem...... Det var en chock men, det känns fortfarande overkligt, eftersom vi då inte träffade Pär regelbundet. Annat var det när mina barn var små.... Min Jimmy äldst, Pär 1 år yngre, min Jenny ytterligare ett år yngre och Pärs syster Hanna ännu ett år yngre. Min Julia kom sedan tre år senare. De fyra var ett riktigt kompisgäng som höll ihop dagligen, nästan från födsel till grundskoleslutet, och Julia fick vara med nästan jämt. Det var en stor sorg för mina barn när olyckan hände, och vi pratar fortfarande ganska ofta om Pär. Jag tror det är bra att bevara minnen av människor som går bort. Man ska prata om sorg, annars sätter den sig ivägen för lyckan..... På lördag ska jag åka och hälsa på Pär och Hannas mamma Mona. Vi har inte setts på minst ett år, och det ska bli SÅ roligt. Jag tänker extra mycket på henne...Pär...och Hanna idag....
Livet går vidare....och vardagen snurrar på...
Min dag för örigt har som vanligt handlat om möten...det första var med en av de "oförskämda" som kommenterat mina inlägg på Lt.se. Jag bjöd in dessa till ett möte men bara en hörde av sig..."realisten"... Det var ett riktigt trevligt möte. Jag passade på att visa honom runt i Nya Stadshuset och sedan prata med honom i ca en timme. Det var en bra och sansad diskussion och han ville till sist bjuda in mig till ett möte med sin hyresgästförening. Jag får se om jag får en inbjudan, då går jag dit. Jag tycker det var stark av honom att komma på mötet, och han skrev efteråt på Lt.se att de övriga var fega som inte hörde av sig till mig. Kul med positiv respons... ;-)
Därefter hade jag och Elias k-sekr möte med mp-kansliet, på Nygatan 9, om lite praktiska partifrågor. Vi gick sedan och åt sushi...gott...
Efter lunch hade jag ett förmöte innan vi hade presidiemöte inför tekniska nämndens möte 26 mars. Vi gick igenom ärendelistan. Inte så mycket att berätta om...
Därefter satt jag vid datorn till kl 17.30 då jag ilade hemåt....
Jag tittade på nyheterna efter lite mat och passade på att sitta på pilatesbollen samtidigt. Det är ju SÅ bra för ryggen.
Nu var det dags för lite jobb vid datorn. Jag godkänner en insändare som Elias skrivit....Jättebra!...Han är väldigt duktig.
Jag svarar på några mail och kollar kommentarerna på lt.se om röstning om vi i Södertälje ska ha spårbilar. Nej leder med 67% mot 33% ja, inte så konstigt med något så nytt och oprövat och ingen har ju faktabakgrunden. Vet inte om jag orkar ladda för att gå in och svara...fast det känns som jag skulle behöva.....suck...
Kl är redan 22.45.... säger nog ändå gonatt...nu
Livet går vidare....och vardagen snurrar på...
Min dag för örigt har som vanligt handlat om möten...det första var med en av de "oförskämda" som kommenterat mina inlägg på Lt.se. Jag bjöd in dessa till ett möte men bara en hörde av sig..."realisten"... Det var ett riktigt trevligt möte. Jag passade på att visa honom runt i Nya Stadshuset och sedan prata med honom i ca en timme. Det var en bra och sansad diskussion och han ville till sist bjuda in mig till ett möte med sin hyresgästförening. Jag får se om jag får en inbjudan, då går jag dit. Jag tycker det var stark av honom att komma på mötet, och han skrev efteråt på Lt.se att de övriga var fega som inte hörde av sig till mig. Kul med positiv respons... ;-)
Därefter hade jag och Elias k-sekr möte med mp-kansliet, på Nygatan 9, om lite praktiska partifrågor. Vi gick sedan och åt sushi...gott...
Efter lunch hade jag ett förmöte innan vi hade presidiemöte inför tekniska nämndens möte 26 mars. Vi gick igenom ärendelistan. Inte så mycket att berätta om...
Därefter satt jag vid datorn till kl 17.30 då jag ilade hemåt....
Jag tittade på nyheterna efter lite mat och passade på att sitta på pilatesbollen samtidigt. Det är ju SÅ bra för ryggen.
Nu var det dags för lite jobb vid datorn. Jag godkänner en insändare som Elias skrivit....Jättebra!...Han är väldigt duktig.
Jag svarar på några mail och kollar kommentarerna på lt.se om röstning om vi i Södertälje ska ha spårbilar. Nej leder med 67% mot 33% ja, inte så konstigt med något så nytt och oprövat och ingen har ju faktabakgrunden. Vet inte om jag orkar ladda för att gå in och svara...fast det känns som jag skulle behöva.....suck...
Kl är redan 22.45.... säger nog ändå gonatt...nu
Tisdag 10 mars - trappmotion är bra...
Idag började min dag på ett informationsmöte i stadshuset om mentorskap. Jag har anmält intresse som mentor för en årskurs 8:a elev, som behöver extra vuxenkontakt. Jag tycker det är oerhört viktigt att det finns vuxna som ställer upp på detta. Jag har anmält intresse och skulle verkligen vilja, MEN, jag måste nu fundera ordentligt om det är vettigt just nu för mig. Jag har lite svårt att få tiden att räcka till.....måste fundera....
Därefter hade jag ett möte om -Hållbart resande i samhället-. Där ett flertal kommuner, förutom Södertälje, är Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö med. Vi gick igenom en klimatstrategi som Botkyrka tagit fram. Den var intressant och den kommer vi kunna plocka en del ur, när vi nu jobbar med en klimatstrategi för Södertälje.
Sedan hade jag ett möte inbokat, som jag rusade till uppför 7 trappor, för att där få beskedet att mötet var inställt....Inställda möten är ganska sköna, och trappmotion är väldigt bra. Jag brukar alltid försöka gå, inte åka hiss till möten.
Sedan hade jag ett lunchmöte inbokat med Miljöchefen, Lasse. Det var ett inspirerande möte där vi bl a bestämde oss för att jag skulle kalla till ett möte om framtidens kollektivtrafik i stort, både i centrala stan, och i och till kommundelarna. Vi behöver ta ett helhetsgrepp.
Sedan hade jag inget möte förrän kl 14.00 då det var dags för trapporna upp till 5:e våningen. Nu skulle jag träffa miljöchefen igen, men tillsammans med miljöstrategerna. När jag klev in i skorvan som mötesrummet heter så stod en champangne (alkoholfri) flaska och vinglas på bordet. De ville fira att de nu är tre miljöstrateger anställda som är ett riktigt bra team som trivs ihop och får mycket gjort. Det tycker jag var mysigt gjort. Sedan presenterade de hur det går med arbetet de bedriver. Jag tycker de är väldigt entisiastiska och får väldigt mycket gjort. KUL!!!
Lt ringde sedan och ville veta vad som ska göras av kommunens fastighet Karlsborg, som nu har börjat vandaliseras. Inte bra....tomma hus är aldrig bra, när de upptäcks och oönskade medborgare använder det som tillhåll.... Vi, tekniska nämnden alltså, håller på att jobba med olika altrnativ där, men är inte klara ännu.....
Jag fick också en medborgarfrågemail, som var skickad till kommunen, som jag lovade svara på. Medborgaren tyckte det var dåligt att det inte finns några toaletter vid stationen i stan´. Vilket jag håller med om, men det är SL:s ansvar att se till detta. Vi i kommunledningen har skickat ett brev till SL:s styrelse och påtalat detta. Jag blev nu påmind om att vi troligtvis ännu inte fått något svar......vi skickade det i maj 2008. ;-) vi kommer nu kolla upp detta.
När jag väl var hemma efter lite inhandling på ICA-Hörnan, så slog jag mig ner framför TV:n med datorn i knät. Jag har fortfarande några mail att svara på.
Jag satt på pilatesbollen framför min varma kakelugn och tittade på House, som jag tycker håller på att spåra ur.....blir sämre och sämre, vilket är tråkigt.
Nu är kl 22.50 och jag tänker sova......imorgon ska jag träffa en av de "oförskämda"...jag berättar mer imorgon..
Gonatt.....
Därefter hade jag ett möte om -Hållbart resande i samhället-. Där ett flertal kommuner, förutom Södertälje, är Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö med. Vi gick igenom en klimatstrategi som Botkyrka tagit fram. Den var intressant och den kommer vi kunna plocka en del ur, när vi nu jobbar med en klimatstrategi för Södertälje.
Sedan hade jag ett möte inbokat, som jag rusade till uppför 7 trappor, för att där få beskedet att mötet var inställt....Inställda möten är ganska sköna, och trappmotion är väldigt bra. Jag brukar alltid försöka gå, inte åka hiss till möten.
Sedan hade jag ett lunchmöte inbokat med Miljöchefen, Lasse. Det var ett inspirerande möte där vi bl a bestämde oss för att jag skulle kalla till ett möte om framtidens kollektivtrafik i stort, både i centrala stan, och i och till kommundelarna. Vi behöver ta ett helhetsgrepp.
Sedan hade jag inget möte förrän kl 14.00 då det var dags för trapporna upp till 5:e våningen. Nu skulle jag träffa miljöchefen igen, men tillsammans med miljöstrategerna. När jag klev in i skorvan som mötesrummet heter så stod en champangne (alkoholfri) flaska och vinglas på bordet. De ville fira att de nu är tre miljöstrateger anställda som är ett riktigt bra team som trivs ihop och får mycket gjort. Det tycker jag var mysigt gjort. Sedan presenterade de hur det går med arbetet de bedriver. Jag tycker de är väldigt entisiastiska och får väldigt mycket gjort. KUL!!!
Lt ringde sedan och ville veta vad som ska göras av kommunens fastighet Karlsborg, som nu har börjat vandaliseras. Inte bra....tomma hus är aldrig bra, när de upptäcks och oönskade medborgare använder det som tillhåll.... Vi, tekniska nämnden alltså, håller på att jobba med olika altrnativ där, men är inte klara ännu.....
Jag fick också en medborgarfrågemail, som var skickad till kommunen, som jag lovade svara på. Medborgaren tyckte det var dåligt att det inte finns några toaletter vid stationen i stan´. Vilket jag håller med om, men det är SL:s ansvar att se till detta. Vi i kommunledningen har skickat ett brev till SL:s styrelse och påtalat detta. Jag blev nu påmind om att vi troligtvis ännu inte fått något svar......vi skickade det i maj 2008. ;-) vi kommer nu kolla upp detta.
När jag väl var hemma efter lite inhandling på ICA-Hörnan, så slog jag mig ner framför TV:n med datorn i knät. Jag har fortfarande några mail att svara på.
Jag satt på pilatesbollen framför min varma kakelugn och tittade på House, som jag tycker håller på att spåra ur.....blir sämre och sämre, vilket är tråkigt.
Nu är kl 22.50 och jag tänker sova......imorgon ska jag träffa en av de "oförskämda"...jag berättar mer imorgon..
Gonatt.....
Måndag 9 mars - En lite stressig dag...
Imorse skulle jag vara inne i stan´vid 8.oo-tiden för att dela ut kampanj-material för miljöpartiet....men försov mig. Det är mycket ovanligt att jag försover mig. De övriga hade klarat sig utan mig och jag tror det var det jag drömde om medan jag sov.....kvinnlig intuition...kanske. Nästa tid att passa var kl 9.30...trodde jag...och var på plats i stadshuset och skulle precis gå till mötesrummet när jag upptäckte att mötet var inbokat kl 10.30......oj, oj,...tänkte jag...Det här börjar inte bra.
1 timmes extra tid är inte så dumt, tänkte jag och satte mig vid datorn. Då ringer telefonen och jag fumlar fram den och råkar trycka av ....jag ringer snabbt upp numret och kommer till en telefonsvarare på Södertäljeposten. Då kom jag på att jag i fredags lovat att ringa upp Sp på måndag för att kommentera klart om några handlare som i centrum tycker p-zonstaxan inte är bra och att de inte fått vara med och påverka den. Jag vet däremot att jag var väldigt noga med att kontoret skulle stämma av med centrumföreningen innan vi fattade detta beslut för ca 1 år sedan. Centrumföreningen hade, enligt kontoret, då inga synpunkter på förslaget så vi klubbade igenom det. Jag kan förstå att handlarna har problem idag, men tror inte bara intäktminskningen beror på högre p-avgifter...tyvärr....Nå väl...det var inte han som ringt, utan en annan reporter på Sp....jag verkar vara populär i dessa dagar. ;-) Jag passade i allafall på att prata med båda, och lovade att så snabbt som möjligt bl a svara utförligt på några mailade frågor...om spårbilar...trot eller ej....Min favoritfråga för närvarande.
Tiden gick snabbt och jag hann inte riktigt klart med svaren på frågorna, utan fick rusa iväg på mitt möte 10.30. Det var med Kommundirektören Ulla-Marie, Paki chefen för demokrati och mångfaldsenheten och Mats Pertoft ordförande i demokrati och mångfaldsberedningen (domen). Vi pratade om hur frågor som domen ansvarar för skulle hanteras och vilka prioriterade frågor man ska jobba med. Det var ett bra möte.
Rusade sedan tillbaka till krk, min avdelning, där Inga som är nämndsekreterare för tekniska nämnden (Tn) satt och väntade. Vi satt ner en stund och gick igenom de ärenden som kan tänkas komma upp på nästa tekniska nämndsmöte och jag skickade med ett antal frågor som hon skulle kolla upp inför onsdagens presidiemöte i Tn.
Nu var kl 12.15...och jag var inte klar med mailsvaren ännu....lunch kan man äta någon annan gång tänkte jag och åt en banan, funderade och skrev...med spårbilar gäller det att hålla tungan rätt i mun....jag blev så småningom klar och lät min k-sekr Elias, läsa igenom innan jag skickade iväg mailet...
Kl 13.00 hade vi vårt veckomöte, måndagsmötet, med k-råd och k-sekr. Vi gick igenom ett antal viktiga frågor, och var tvungna att sluta tidigare....på grund av...
Kl 14.30 hade en krisledningsnämnd under morgonen bokats in för att gå igenom läget med brandattentaten. Vi lyfte, på mitt initiativ, även frågan om gruppvåldtäkterna som hänt den senaste tiden och som vi anser vara förskräckliga händelser som vi noga måste följa upp och se om vi kan göra något åt från kommunens sida tillsammans med polisen. Vi ska få återkommande information.
Kl 15.15 hade vi i Kommunstyrelse presidiet ett möte med revisionen angående social- och omsorgsnämndens 115 mkr-underskott i bokslut 2008. Vad har vi från Ks sida gjort, vad kunde vi gjort mer, vad ska vi göra framöver....ungefär...Vi var klara ca 16.00....pust..
Ca 1 timme vid datorn innan en snabb middag och sedan iväg på ett internt möte.
Jag var hemma ca 22.00.....och satte då på datorn.....ingen trampmaskin och ingen pilatesboll idag....så kan det bli...
Jag har fått ett mail och blivit inbjuden till en hyresgästförening som vill att jag kommer och berättar om kommunens spårbilsprojekt.....JÄTTEKUL!
Vilken dag...nu är jag helt slut och klockan är som vanligt alldeles för mycket... 0.35 idag.... inte bra....
Suss gott...
Söndag 8 mars - Jämställt samhälle är en nödvändighet...
Internationella Kvinnodagen är viktig. Vi måste uppnå fullständig jämställdhet, för allas skull. Men jämställdhet handlar inte om att män och kvinnor ska bli lika. Däremot ska vi ha samma förutsättningar i livet. Vi har kommit en bra bit på väg i Sverige, men än återstår mycket. Mer än man tror om man skrapar lite på ytan. Jag tycker tyvärr att vi agerar fel. Idag ska kvinnor göra allt som männen gör och det sker då på bekostnad av barnen, men även på oss kvinnor. Vi är ofta dubbelarbetande med både karriär på jobbet och barn och hemarbete. Hur ofta är det inte då som barnen kommer ikläm...? Hur ser vårt samhälle ut idag? Barn och ungdomar som inte har närvarande föräldrar, är ett stort problem. Det är inte så konstigt att man inte hinner......Båda föräldrarna ska ju göra karriär och även ha sin egen fritid för att kunna förverkliga sig själva...... Detta skapar ett stress-samhälle där det dåliga samvetet frodas. Ja, man kan säga mycket om detta....men vi får aldrig aldrig glömma barnens utsatta roll!
Jag missade arrangemanget i Stadshuset idag, med anledning av Internationella Kvinnodagen, på grund av en planeringsmiss..... Jag hade helt enkelt ingen bil hemma....vilket egentligen var skönt för då kunde jag istället gå en ordentlig motionspromenad som jag brukar på helgen....det var nog meningen.
Jag har också haft en del jobb att göra framför datorn, med bl a kommentarer på Lt och med mail. Det är riktigt roligt med kommenterandet på Lt, som gett mig flera nya intressanta kontakter.
Under eftermiddagen skedde ett litet kattdrama....... en av mina "hemlösa" katter Maurice blev då uppjagad i en jättetall av grannens "elaka Måns". Maurice hamnade på en smal tanig gren 7 m upp i luften. Jag blev helt förskräckt. Jag gick ut och pratade lite försiktigt med Maurice, som såg livrädd ut. Jag var så rädd att han skulle ramla ner, han är ju inte så gammal. Han började försiktigt att luta sig ut från grenen och böja sig ner...dumma katt....du ska gå ner baklänges ropade jag. Plötsligt slog han en volt och hängde i framtassarna och krafsade med baktassarna mot stammen...men fick fäste. ...han hasade ner en bit och fastnade på ytterligare en tanig gren. Där satt han en stund...men böjde sig sedan på samma sätt igen framåt neråt....baklänges skrek jag lite försiktigt...utan respons. Nu slog han en volt igen och satt sen som klistrad på stammen utan minsta gren att luta sig mot...5 m upp i luften. Då hasade han tätt intill stammen inte baklänges utan på snedden...dumma katt, tänkte jag med hjärtat i halsgropen. Det gick snabbare och snabbare och plötsligt tog han ett skutt ner på marken...och sprang rakt in i huset och upp i famnen på mig...min underbart vackra "hemlösa" katt skakade av rädsla. Suck..
Här är han minsann kaxig i det något mindre plommonträdet....
Under kvällen satt jag på pilatesbollen och tränade ryggen medan jag tittade på Beck.
Nu är kl 23.35 och det är dags att sova....gonatt..
Jag missade arrangemanget i Stadshuset idag, med anledning av Internationella Kvinnodagen, på grund av en planeringsmiss..... Jag hade helt enkelt ingen bil hemma....vilket egentligen var skönt för då kunde jag istället gå en ordentlig motionspromenad som jag brukar på helgen....det var nog meningen.
Jag har också haft en del jobb att göra framför datorn, med bl a kommentarer på Lt och med mail. Det är riktigt roligt med kommenterandet på Lt, som gett mig flera nya intressanta kontakter.
Under eftermiddagen skedde ett litet kattdrama....... en av mina "hemlösa" katter Maurice blev då uppjagad i en jättetall av grannens "elaka Måns". Maurice hamnade på en smal tanig gren 7 m upp i luften. Jag blev helt förskräckt. Jag gick ut och pratade lite försiktigt med Maurice, som såg livrädd ut. Jag var så rädd att han skulle ramla ner, han är ju inte så gammal. Han började försiktigt att luta sig ut från grenen och böja sig ner...dumma katt....du ska gå ner baklänges ropade jag. Plötsligt slog han en volt och hängde i framtassarna och krafsade med baktassarna mot stammen...men fick fäste. ...han hasade ner en bit och fastnade på ytterligare en tanig gren. Där satt han en stund...men böjde sig sedan på samma sätt igen framåt neråt....baklänges skrek jag lite försiktigt...utan respons. Nu slog han en volt igen och satt sen som klistrad på stammen utan minsta gren att luta sig mot...5 m upp i luften. Då hasade han tätt intill stammen inte baklänges utan på snedden...dumma katt, tänkte jag med hjärtat i halsgropen. Det gick snabbare och snabbare och plötsligt tog han ett skutt ner på marken...och sprang rakt in i huset och upp i famnen på mig...min underbart vackra "hemlösa" katt skakade av rädsla. Suck..
Här är han minsann kaxig i det något mindre plommonträdet....
Under kvällen satt jag på pilatesbollen och tränade ryggen medan jag tittade på Beck.
Nu är kl 23.35 och det är dags att sova....gonatt..
Lördag 7 mars - att leva här och nu....är viktigt!
I morse vaknade jag i NORRtälje.... utvilad....det blev en mysig kväll igår med mina föräldrar. Jag brukar tänka på mina föräldrar när människor gnäller om småkrämpor och dåligt väder... Min pappa blev mycket svårt skadad i en trafikolycka för ganska precis 32 år sedan....jag glömmer det aldrig och det har präglat mitt liv. ATT LEVA HÄR OCH NU... man vet aldrig vad som händer i nästa sekund. Jag vaknade av en telefonsignal och att min mamma sa "är det skallskador..?.. jag kommer"....sedan vakade vi över honom, min älskade pappa, i en hel vecka på Södersjukhuset. Vi slets mellan hopp och förtvivlan. Efter ca 50 operationer så lever han idag med ett amputerat ben och det andra stelopererat. Han fyllde 78 år igår och kämpar på. Är det någon som vill byta.????.tror inte det.
Tänk på vad som är BRA istället! Idag har jag INTE ont i halsen t ex.....
Jag har idag sen jag kom hem försökt haft koll på kommentarerna på Lt. VARFÖR är en del så oförskämda mot mig?Hur tänker de? Jag vet att det inte är bara mot mig utan att man faktiskt tycker det är okej att vara det mot alla politiker, och hela samhället godkänner detta. Jag blir inte klok på dessa människor, men har nu bjudit in dem till ett möte i stadshuset. JAg vet ju inte vilka de är. Vi får se om de är modiga nog att avslöja sin identitet, eller om de är små rädda människor, som vill vara elaka i skydd av sin anonymitet, Det blir riktigt spännande att se. Jag är aldrig omöjlig och inte långsint, vi kanske kan bli riktigt goda vänner, om vi får prata ut.
Kl är nu 23.45 och jag måste snart sova.....
Gonatt....
Tänk på vad som är BRA istället! Idag har jag INTE ont i halsen t ex.....
Jag har idag sen jag kom hem försökt haft koll på kommentarerna på Lt. VARFÖR är en del så oförskämda mot mig?Hur tänker de? Jag vet att det inte är bara mot mig utan att man faktiskt tycker det är okej att vara det mot alla politiker, och hela samhället godkänner detta. Jag blir inte klok på dessa människor, men har nu bjudit in dem till ett möte i stadshuset. JAg vet ju inte vilka de är. Vi får se om de är modiga nog att avslöja sin identitet, eller om de är små rädda människor, som vill vara elaka i skydd av sin anonymitet, Det blir riktigt spännande att se. Jag är aldrig omöjlig och inte långsint, vi kanske kan bli riktigt goda vänner, om vi får prata ut.
Kl är nu 23.45 och jag måste snart sova.....
Gonatt....
Fredag 6 mars - att föra dialog med medborgare är inte lätt..
Idag skulle jag vara ledig.....jag skulle sova lite längre än vanligt...gå upp och äta frukost i lugn och ro och sedan åka till mina föräldrar i Norrtälje. Min älskade pappa fyller 78 år idag.
Jag hade ju redan i går dragit igång en dialog med södertäjeborna på Lt.se..... jag var tvungen att gå in och kolla direkt.....suck... ett 50-tal kommentarer...INTE ens hälften var seriösa. HUR ska man bedriva en dialog när responsen ser ut på detta sätt?????? Jag svarade på en del och tiden gick snabbt denna förmiddag. När jag precis bestämt mig för att nu är det nog med kommenterandet och dags att göra sig iordning och åka, DÅ ringer min mobil och det är TV4 som vill intervjua mig i spårbilsfrågan....
Vi pratar och betämmer en träff på gågatan utanför H&M kl 13.00. 1,5 tim på mig att fixa iordning mig, packa inför övernattningen, och förbereda mig inför intervjun. Aktuellt material hade jag redan i väskan, endast digital version behövdes. Jag behövde stämma av med både samhällsbyggnadsdirektören, Gunilla, och trafikstrategen, Patrik, innan intervjun, men det ordnade Elias med.
Strax före 13.00 var jag på bestämd plats och sammanstrålade med Jimmy, Tv4-reporter. En ung trevlig kille, som gick bra att sammarbeta med. Intervjun tog ca 45 minuter och vi höll båda på att frysa ihjäl...men sånt är livet.... Inslaget kommer under nästa vecka...och jag vågar inte titta...
Därefter skulle jag fixa present till min pappa, stor bukett tulpaner och några trisslotter. Jag skulle också köpa en tub ZON från apoteket till min mamma som har ont i ryggen. Då ringer Södertälje posten och vill höra mina synpunkter på att några handlare i centrum tycker att köpkraften gått ner och att detta skulle bero på att vi höjt p-avgiften...
Jag hann inte fundera så mycket på detta, när plötsligt en relativt ung tjej faller ihop i Luna-huset och polis, ambulans och brandpersonal snabbt kommer till platsen. Jag ber SödertäljePosten om att få återkomma. Blir lite tagen av detta.
Efter detta går jag till bilen och betalar min p-avgift som kostar 19kr. Sen beger jag mig mot Norrtälje....
Under kvällen är jag tvungen att ha lite koll på Lt-kommentarerna.....de är INTE snälla...HUR för man dialog med människor som i skydd av anonymitet vill spy ut sina aggressioner?
Jag får ta itu med det imorgon när jag är hemma igen... Ledighet...vadå... ;-) nån annan gång kanske.....
Nu är kl 01.00.....sov gott.....
Jag hade ju redan i går dragit igång en dialog med södertäjeborna på Lt.se..... jag var tvungen att gå in och kolla direkt.....suck... ett 50-tal kommentarer...INTE ens hälften var seriösa. HUR ska man bedriva en dialog när responsen ser ut på detta sätt?????? Jag svarade på en del och tiden gick snabbt denna förmiddag. När jag precis bestämt mig för att nu är det nog med kommenterandet och dags att göra sig iordning och åka, DÅ ringer min mobil och det är TV4 som vill intervjua mig i spårbilsfrågan....
Vi pratar och betämmer en träff på gågatan utanför H&M kl 13.00. 1,5 tim på mig att fixa iordning mig, packa inför övernattningen, och förbereda mig inför intervjun. Aktuellt material hade jag redan i väskan, endast digital version behövdes. Jag behövde stämma av med både samhällsbyggnadsdirektören, Gunilla, och trafikstrategen, Patrik, innan intervjun, men det ordnade Elias med.
Strax före 13.00 var jag på bestämd plats och sammanstrålade med Jimmy, Tv4-reporter. En ung trevlig kille, som gick bra att sammarbeta med. Intervjun tog ca 45 minuter och vi höll båda på att frysa ihjäl...men sånt är livet.... Inslaget kommer under nästa vecka...och jag vågar inte titta...
Därefter skulle jag fixa present till min pappa, stor bukett tulpaner och några trisslotter. Jag skulle också köpa en tub ZON från apoteket till min mamma som har ont i ryggen. Då ringer Södertälje posten och vill höra mina synpunkter på att några handlare i centrum tycker att köpkraften gått ner och att detta skulle bero på att vi höjt p-avgiften...
Jag hann inte fundera så mycket på detta, när plötsligt en relativt ung tjej faller ihop i Luna-huset och polis, ambulans och brandpersonal snabbt kommer till platsen. Jag ber SödertäljePosten om att få återkomma. Blir lite tagen av detta.
Efter detta går jag till bilen och betalar min p-avgift som kostar 19kr. Sen beger jag mig mot Norrtälje....
Under kvällen är jag tvungen att ha lite koll på Lt-kommentarerna.....de är INTE snälla...HUR för man dialog med människor som i skydd av anonymitet vill spy ut sina aggressioner?
Jag får ta itu med det imorgon när jag är hemma igen... Ledighet...vadå... ;-) nån annan gång kanske.....
Nu är kl 01.00.....sov gott.....
Torsdag 5 mars - alla möten är viktiga....
Imorse hade jag bråttom...första möte skulle börja kl 08.00....Jag var inne i stadshuset redan 07.45...Hann starta datorn och ta en kopp lemontea med mig till mötet. Det var ett möte med gruppledarna om trygghetspaket nr 2, som ska tas i Ks i mars. Det var mycket diskussioner om vad som ska satsas på och hur mycket. Slutsatsen var att vi skulle hitta tid för ytterligare ett möte innan kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 mars...inte lätt...tid är en bristvara i vår branch. ;-)
Kl 10.00 var mötet slut och jag hann upp till skrivbordet och datorn och koppla upp mig mot www.lt.se jag var tvungen att kolla kommentarerna på de kommentarer jag gett på lt-kommentarerna på spårbilsartikeln idag. Många var det....och de flesta helt osakliga och utan faktaförankring...jag har bestämt mig för att ha dialog med södertäljeborna när det gäller mina ansvarsområden som kommenteras på mailen....MYCKET tid tar det....Men man når nog ut till ganska många.
10.30 hade jag ett möte med kommundirektören Ulla-Marie, vi pratade om mina ansvarsområden folkhälsa och barnperspektivet. Ulla-Marie är bra, hon är alltid så glad och entusiastisk. Det gillar jag.
Jag åt lunch....Yippiii...med Elias och Kerstin Pettersson (v) ordförande i äldreomsorgsnämnden. Ärtsoppa med mycket senap och pannkakor med hallonsylt och vispgrädde.....mums.
Kl 13.00 hade jag nästa möte med presidierna i Arbetslivsnämnden och Social- och omsorgsnämnden. De har många frågor gemensamt och som de är beroende av varann för att klara av. Ett mycket bra och viktigt möte.
Nu hade jag en timme framför datorn, igen....Lt:s kommentarer var prioriterade. Jag fick en fråga om jag var besatt av spårbilar, som jag svarade på direkt. NEJ, jag är möjligtvis besatt av sanningen, som inte speglas i kommentarerna och som jag då måste förmedla.... Jag har ett ansvar för detta!
Nästa möte var en information från Björn Sundström som återigen utrett om det är lämpligt att dela Järna/Hölö/Vårdinge från övriga Södertälje...Ca 2 kr skulle skatten behöva höjas för att få dessa 3 kommundelar att gå runt.
Därefter passade jag på att ha en pratstund med Mats Pertoft innan receptionen ringde 17.40 och meddelade att jag hade besök som väntade.
Amar Sabri (mp) Malmö, satt och väntade i entren när jag kom ner. Vi pratade i ca 1 timme och det var jätte trevligt. Vi har en del likheter Malmö och Södertälje...
Stor flyktingmottagning
- Malmö över 300. 000 inv ca 6.000 irakier.
- Södertälje ca 80. 000 inv ca 7.000 irakier
Siffrorna talar sitt tydliga språk....Södertälje har bekymmer, och som vi slagit larm om. VIKTIGT är att det INTE är Irakiernas fel utan det svenska systemet.
Precis innan vi skulle skiljas åt....frågade jag vilken bakgrund han hade...från Bagdad...i Irak sa han med ett leende...Vi skulle ses igen... Södertälje och Malmö.
Därefter gick jag åter till mitt skrivbord och dator och kollade mail och kommentarer på Lt...mellan några av mina möten under dagen så ringde Lt och ville intervjua mig om de kommentarer jag skrivit på Lt-webben...Varför? Vad var mitt syfte? Och jag svarade att det var min strategi för att föra en dialog med södertäljeborna.....hur ska det annars gå till...Vi får se vad de skriver imorgon.....
Idag hemma vid 20.00-tiden har jag ont i halsen, så det blir ingen träning...och imorgon ska jag vara ledig....LEDIG utan tillgång på dator...HUR ska det gå, tro?
Nu är kl 23.35....sov gott alla mina vänner...
Kl 10.00 var mötet slut och jag hann upp till skrivbordet och datorn och koppla upp mig mot www.lt.se jag var tvungen att kolla kommentarerna på de kommentarer jag gett på lt-kommentarerna på spårbilsartikeln idag. Många var det....och de flesta helt osakliga och utan faktaförankring...jag har bestämt mig för att ha dialog med södertäljeborna när det gäller mina ansvarsområden som kommenteras på mailen....MYCKET tid tar det....Men man når nog ut till ganska många.
10.30 hade jag ett möte med kommundirektören Ulla-Marie, vi pratade om mina ansvarsområden folkhälsa och barnperspektivet. Ulla-Marie är bra, hon är alltid så glad och entusiastisk. Det gillar jag.
Jag åt lunch....Yippiii...med Elias och Kerstin Pettersson (v) ordförande i äldreomsorgsnämnden. Ärtsoppa med mycket senap och pannkakor med hallonsylt och vispgrädde.....mums.
Kl 13.00 hade jag nästa möte med presidierna i Arbetslivsnämnden och Social- och omsorgsnämnden. De har många frågor gemensamt och som de är beroende av varann för att klara av. Ett mycket bra och viktigt möte.
Nu hade jag en timme framför datorn, igen....Lt:s kommentarer var prioriterade. Jag fick en fråga om jag var besatt av spårbilar, som jag svarade på direkt. NEJ, jag är möjligtvis besatt av sanningen, som inte speglas i kommentarerna och som jag då måste förmedla.... Jag har ett ansvar för detta!
Nästa möte var en information från Björn Sundström som återigen utrett om det är lämpligt att dela Järna/Hölö/Vårdinge från övriga Södertälje...Ca 2 kr skulle skatten behöva höjas för att få dessa 3 kommundelar att gå runt.
Därefter passade jag på att ha en pratstund med Mats Pertoft innan receptionen ringde 17.40 och meddelade att jag hade besök som väntade.
Amar Sabri (mp) Malmö, satt och väntade i entren när jag kom ner. Vi pratade i ca 1 timme och det var jätte trevligt. Vi har en del likheter Malmö och Södertälje...
Stor flyktingmottagning
- Malmö över 300. 000 inv ca 6.000 irakier.
- Södertälje ca 80. 000 inv ca 7.000 irakier
Siffrorna talar sitt tydliga språk....Södertälje har bekymmer, och som vi slagit larm om. VIKTIGT är att det INTE är Irakiernas fel utan det svenska systemet.
Precis innan vi skulle skiljas åt....frågade jag vilken bakgrund han hade...från Bagdad...i Irak sa han med ett leende...Vi skulle ses igen... Södertälje och Malmö.
Därefter gick jag åter till mitt skrivbord och dator och kollade mail och kommentarer på Lt...mellan några av mina möten under dagen så ringde Lt och ville intervjua mig om de kommentarer jag skrivit på Lt-webben...Varför? Vad var mitt syfte? Och jag svarade att det var min strategi för att föra en dialog med södertäljeborna.....hur ska det annars gå till...Vi får se vad de skriver imorgon.....
Idag hemma vid 20.00-tiden har jag ont i halsen, så det blir ingen träning...och imorgon ska jag vara ledig....LEDIG utan tillgång på dator...HUR ska det gå, tro?
Nu är kl 23.35....sov gott alla mina vänner...
Onsdag 4 mars - spårbilsfakta.....
En ledig förmiddag hade jag tänkt...med skön promenad i skogen..med fågelkvitter i solsken...
MEN innan jag klev upp fick jag ett SMS...debattartikel i LT MOT spårbilar och mp.... Jag blir så trött på människor som inte kan se nya möjligheter, som inte ens låter utredningar bli färdiga innan man sågar något. Jag tycker det är oseriöst....men det står naturligtvis var och en fritt att tycka .....
Förmiddagen gick åt till telefonsamtal och mailande och jag bestämde mig för att svara på ALLA seriösa kommentarer som dök upp på nät-Lt i samband med artikeln. Hittills har jag skrivit ca 7 kommentarer, som är rent faktamässiga.
Det är min nya strategi... att möta södertäljeborna på nätet.....och... DET TAR TID....mer än man tror... Förmiddagen gick i ett nafs..någon promenad var inte att tänka på. Det var knappt jag hann bli klar innan Julia och jag skulle åka till stan´.
Kl 14.00 hade jag en Hearing om Barn- och ungdomspolitiskt program och jag tänkte egentligen bara på spårbilar... Trots allt var det ett ganska bra möte...som var slut strax efter 17.00...då ett nytt möte skulle börja.
Nu var fokus på politikerutbildningen som vi genomfört under denna mandatperiod och som är unik i kommunsverige. Det är viktigt med utbildning även för politiker och i synnerhet för fritidspolitiker. Det är viktigt av två orsaker, det ena för att kunna göra ett bra jobb och det andra för att känna att uppdraget är ansvarsfullt. Jag kunde bara vara med ca en halvtimme, eftersom jag hade ett mp-medlemsmöte kl 18.00 på kansliet på Nygatan 9.
På medlemsmötet hade vi Landstingsfrågor som tema, och idag var det Hälso och sjukvårdfrågor. Det var intressant och viktigt att prata om. Raymond vårt oppositionslandstingsråd föredrog detta.
Kl 22.00 var jag äntligen hemma och kopplade snabbt upp mig på nätet och fortsatte kommentera det som kommit på nätet om spårbilarna. Jag tycker det är så otroligt viktigt att få förmedla rent faktamässigt, när människor spekulerar om de mest konstiga saker.
Nu är kl redan 23.30...och jag har första mötet kl 08.00 i morgon...måste sova..
Gonatt...
MEN innan jag klev upp fick jag ett SMS...debattartikel i LT MOT spårbilar och mp.... Jag blir så trött på människor som inte kan se nya möjligheter, som inte ens låter utredningar bli färdiga innan man sågar något. Jag tycker det är oseriöst....men det står naturligtvis var och en fritt att tycka .....
Förmiddagen gick åt till telefonsamtal och mailande och jag bestämde mig för att svara på ALLA seriösa kommentarer som dök upp på nät-Lt i samband med artikeln. Hittills har jag skrivit ca 7 kommentarer, som är rent faktamässiga.
Det är min nya strategi... att möta södertäljeborna på nätet.....och... DET TAR TID....mer än man tror... Förmiddagen gick i ett nafs..någon promenad var inte att tänka på. Det var knappt jag hann bli klar innan Julia och jag skulle åka till stan´.
Kl 14.00 hade jag en Hearing om Barn- och ungdomspolitiskt program och jag tänkte egentligen bara på spårbilar... Trots allt var det ett ganska bra möte...som var slut strax efter 17.00...då ett nytt möte skulle börja.
Nu var fokus på politikerutbildningen som vi genomfört under denna mandatperiod och som är unik i kommunsverige. Det är viktigt med utbildning även för politiker och i synnerhet för fritidspolitiker. Det är viktigt av två orsaker, det ena för att kunna göra ett bra jobb och det andra för att känna att uppdraget är ansvarsfullt. Jag kunde bara vara med ca en halvtimme, eftersom jag hade ett mp-medlemsmöte kl 18.00 på kansliet på Nygatan 9.
På medlemsmötet hade vi Landstingsfrågor som tema, och idag var det Hälso och sjukvårdfrågor. Det var intressant och viktigt att prata om. Raymond vårt oppositionslandstingsråd föredrog detta.
Kl 22.00 var jag äntligen hemma och kopplade snabbt upp mig på nätet och fortsatte kommentera det som kommit på nätet om spårbilarna. Jag tycker det är så otroligt viktigt att få förmedla rent faktamässigt, när människor spekulerar om de mest konstiga saker.
Nu är kl redan 23.30...och jag har första mötet kl 08.00 i morgon...måste sova..
Gonatt...
Tisdag 3 mars - Leva här och nu......
Idag hade jag bestämt mig för att vara ledig, eller åtminstone jobba hemma. Det är skönt vid skolloven, då sjunker tempot något. En reporter från en lärartidning ringde ett antal gånger och ville ha en intrevju med representanter från mp, s och v om hur vi samarbetar i skolfrågor. Vi får se hur det går med intervjun. Jag hade ett antal mail som behövde besvaras. Samtidigt har jag några debattartiklar och insändare som ska skrivas, och som jag än så länge bara har i huvudet.
Jag började röja lite i Jennys gamla rum. Det finns så mycket som behöver plockas undan nu när hon flyttat hemifrån.
Sedan gick jag min motionspromenad på 1 tim 30 min. Det var härligt, men jag kom på mig själv att bara tänka jobb. Jag försökte tvinga mig att rensa huvudet och tänka på något annat...livet t ex.... Det är intressant....vad vill jag i framtiden? Nej, man ska leva här och nu....kom jag fram till. Det var blötsnö och ganska halkigt....det är bra med stavarna som man kan stödja sig på.
Jag lyxade faktiskt till mig ett bad idag också....leva här och nu...var det ju.
Kvällen gick åt till lite avkopplande kriminaltv...criminal minds...på pilatesbollen förstås. Jag måste berätta...en bekant tyckte det lät bekvämt med att kunna träna på pilatesbollen "bara" genom att sitta på den och samtidigt titta på tv. Hon undrade lite hur det kunde vara så enkelt. Ja, jag tycker det är ett väldigt enkelt sätt att träna...bara att sitta och lyfta upp fötterna från golvet och hålla balansen....enkelt... När jag så häromdagen träffade på henne och frågade hur det gick, så fick jag till min förvåning höra att det inte fungerade alls...bollen rullade bara undan och hon kunde inte hålla balansen utan föll av....så ENKELT var det alltså inte....MEN jag tröstade med att inget är omöjligt och allt går att lära sig bara man ger sig tid......så vi får se hur det går...;-)
Nu är kl 23.20 och jag ska lösa en annorlunda sudoku, för att helt rensa hjärnan....
Gonatt...
Jag började röja lite i Jennys gamla rum. Det finns så mycket som behöver plockas undan nu när hon flyttat hemifrån.
Sedan gick jag min motionspromenad på 1 tim 30 min. Det var härligt, men jag kom på mig själv att bara tänka jobb. Jag försökte tvinga mig att rensa huvudet och tänka på något annat...livet t ex.... Det är intressant....vad vill jag i framtiden? Nej, man ska leva här och nu....kom jag fram till. Det var blötsnö och ganska halkigt....det är bra med stavarna som man kan stödja sig på.
Jag lyxade faktiskt till mig ett bad idag också....leva här och nu...var det ju.
Kvällen gick åt till lite avkopplande kriminaltv...criminal minds...på pilatesbollen förstås. Jag måste berätta...en bekant tyckte det lät bekvämt med att kunna träna på pilatesbollen "bara" genom att sitta på den och samtidigt titta på tv. Hon undrade lite hur det kunde vara så enkelt. Ja, jag tycker det är ett väldigt enkelt sätt att träna...bara att sitta och lyfta upp fötterna från golvet och hålla balansen....enkelt... När jag så häromdagen träffade på henne och frågade hur det gick, så fick jag till min förvåning höra att det inte fungerade alls...bollen rullade bara undan och hon kunde inte hålla balansen utan föll av....så ENKELT var det alltså inte....MEN jag tröstade med att inget är omöjligt och allt går att lära sig bara man ger sig tid......så vi får se hur det går...;-)
Nu är kl 23.20 och jag ska lösa en annorlunda sudoku, för att helt rensa hjärnan....
Gonatt...
Måndag 2 mars - stavgång och klottersanering....
I dag började jag med att kliva upp och dra på mig "träningspromenadkläderna" direkt. Sen stack Jenny och jag iväg på långpromenaden, den vanliga på 6,5 km, med stavar. kl var 7.45 och vi var redan ute i skogen. Det är bara sååå hääärligt. MEN, denna gång var det TEMPO, när Jenny drog. Det blev en riktigt rejäl motionsrunda på 1 timme och 20 minuter, inte så dumt.....
Efter en härligt välförtjänt dusch och snabbfrukost...så var jag på jobbet strax efter 10.30...
Första mötet hade jag kl 11.00 med miljöstrategen Madeleine. Det är kul att ha möte med henne, alltid full av entusiasm.
Sedan hade Elias, min kommunalrådssekreterare, och jag ett lunchmöte, där vi gick igenom viktiga frågor framöver.
Kl 13.00 började vi vårt regelbundna veckomöte på måndagar mellan k-råd och k-sekr. Vi pratade trygghetsfrågor mest hela tiden. Det är en så otroligt stor och svår fråga....så den kan inte talas nog mycket om. VAD ska vi göra mer än det vi redan gör? Jag tror vi måste vända upp och ner på allt vårt gamla tänk och hitta annorlunda lösningar. Vi hade en del andra frågor också, men inte lika stora och viktiga. Kl 15.30 var vi klara.
Nu var det alltå 1,5 tim tills kommunfullmäktige skulle börja. Jag hade en interpellation som jag skulle svara på om hur kommunen skött klottersaneringen. Sanningen som jag också skulle berätta var att det gått lite trögt under vintern. Vi har inte uppfyllt klottergarantin på 36 tim (tel nr 020-550100) sedan i september, men i april i år ska vi ha fått ordning på det hela fullt ut.
Strax innan 17.00 kom Jenny, min älskade dotter, som också sitter i kommunfullmäktige för miljöpartiet. Idag var vi bara fyra stycken, bara ordinarie och ingen ersättare. Mötet började med att Mikael Fetz, Södertäljes polismästare och Sven Tillman, vår säkerhetschef berättade om vad som hände och vad som gjordes, torsdagen i förra veckan när "Södertälje brann". De berättade också om dagsläget när det gäller bränderna och säkerheten.
Därefter fick vi en information av vår kvalitetschef Lars Nykvist om en kvalitetsundersökning som var intressant. En sak är säker att alla undersökningar ger olika svar....
Sedan var vi framme vid själva ärendelistan. Det var bland annat "Stimulanspaket" för dessa bistra tider, samarbete med bemanningsföretaget Manpower, till slut var vi framme vid min interpellation (fråga) om "Klottersaneringen". Det gick väl ganska bra, trots att Mats Siljabrand som ställt frågan, inte tyckte han fick ett fullt tillfredställande svar...om hur stor procentuell del av klottersaneringen som skulle skötas av egen regi respektive entreprenörer, vilket just nu kontoret håller på att reda ut. Har det egentligen någon betydelse för södertäljeborna...kan man undra...? Nej, och ibland undrar jag på fokuset i debatter..... Jag kan bli "lite" trött......
Kl 21.15 var jag hemma igen.,,,och satt mig vid datorn framför Tv:n......svarade på några mail och kollade Jompas blogg....och var tvungen att skriva en kommentar...
Kl är nu 23.18 och jag är trött....
Efter en härligt välförtjänt dusch och snabbfrukost...så var jag på jobbet strax efter 10.30...
Första mötet hade jag kl 11.00 med miljöstrategen Madeleine. Det är kul att ha möte med henne, alltid full av entusiasm.
Sedan hade Elias, min kommunalrådssekreterare, och jag ett lunchmöte, där vi gick igenom viktiga frågor framöver.
Kl 13.00 började vi vårt regelbundna veckomöte på måndagar mellan k-råd och k-sekr. Vi pratade trygghetsfrågor mest hela tiden. Det är en så otroligt stor och svår fråga....så den kan inte talas nog mycket om. VAD ska vi göra mer än det vi redan gör? Jag tror vi måste vända upp och ner på allt vårt gamla tänk och hitta annorlunda lösningar. Vi hade en del andra frågor också, men inte lika stora och viktiga. Kl 15.30 var vi klara.
Nu var det alltå 1,5 tim tills kommunfullmäktige skulle börja. Jag hade en interpellation som jag skulle svara på om hur kommunen skött klottersaneringen. Sanningen som jag också skulle berätta var att det gått lite trögt under vintern. Vi har inte uppfyllt klottergarantin på 36 tim (tel nr 020-550100) sedan i september, men i april i år ska vi ha fått ordning på det hela fullt ut.
Strax innan 17.00 kom Jenny, min älskade dotter, som också sitter i kommunfullmäktige för miljöpartiet. Idag var vi bara fyra stycken, bara ordinarie och ingen ersättare. Mötet började med att Mikael Fetz, Södertäljes polismästare och Sven Tillman, vår säkerhetschef berättade om vad som hände och vad som gjordes, torsdagen i förra veckan när "Södertälje brann". De berättade också om dagsläget när det gäller bränderna och säkerheten.
Därefter fick vi en information av vår kvalitetschef Lars Nykvist om en kvalitetsundersökning som var intressant. En sak är säker att alla undersökningar ger olika svar....
Sedan var vi framme vid själva ärendelistan. Det var bland annat "Stimulanspaket" för dessa bistra tider, samarbete med bemanningsföretaget Manpower, till slut var vi framme vid min interpellation (fråga) om "Klottersaneringen". Det gick väl ganska bra, trots att Mats Siljabrand som ställt frågan, inte tyckte han fick ett fullt tillfredställande svar...om hur stor procentuell del av klottersaneringen som skulle skötas av egen regi respektive entreprenörer, vilket just nu kontoret håller på att reda ut. Har det egentligen någon betydelse för södertäljeborna...kan man undra...? Nej, och ibland undrar jag på fokuset i debatter..... Jag kan bli "lite" trött......
Kl 21.15 var jag hemma igen.,,,och satt mig vid datorn framför Tv:n......svarade på några mail och kollade Jompas blogg....och var tvungen att skriva en kommentar...
Kl är nu 23.18 och jag är trött....
Söndag 1 mars - sol, fågelkvitter och skidor......
Idag vaknar jag till solsken och Vasaloppet. Det är något speciellt den här dagen med nio mil från Sälen till Mora. Jag är halv dalkulla, döpt i Orsa prästgård. Min morfar har åkt otaliga Vasalopp och jag har sagt att någon gång ska även jag åka......;-).... Vi får se hur det går med det. Efter målgången åkte mina föräldrar hem till Norrtälje, som sovit kvar efter allt födelsedagsfirande igår. Det är alltid kul när de kommer.
Solen sken fortfarande och jag bestämde mig snabbt för att gå min långpromenad på 6,5 km. Fåglarna kvittrade och det var helt fantastiskt. Trots minusgraden så fick man hopp om våren. Jag klippte några grenar från ett av mina äppelträd, sommarfrukten Transparant Blanche. Vi får se om de orkar slå ut inne i rumsvärmen.
Jag tog sedan ett varmt bad och använde min något speciella födelsedagspresent från Jimmy och Caroline, som var en LYX-tvål som var köpt i bit, på kilopris...aldrig hört talas om, men den var mjuk och len och luktade väldigt gott...
Jenny och Julia kom hem och vi åt lite olika rester som blivit kvar under helgen. Jenny hade jobbat hela dagen på Stadium och sålt träningsskor och Julia hade varit på studiebesök hos Hare Krishna i Nykvarn, hon luktade rökelse hela hon och var väldigt fundersam på det hon upplevt.
Frampå kvällen myste vi framför kakelugnens sköna värme. Och nu, blir det Beck..... på pilatesbollen.
Solen sken fortfarande och jag bestämde mig snabbt för att gå min långpromenad på 6,5 km. Fåglarna kvittrade och det var helt fantastiskt. Trots minusgraden så fick man hopp om våren. Jag klippte några grenar från ett av mina äppelträd, sommarfrukten Transparant Blanche. Vi får se om de orkar slå ut inne i rumsvärmen.
Jag tog sedan ett varmt bad och använde min något speciella födelsedagspresent från Jimmy och Caroline, som var en LYX-tvål som var köpt i bit, på kilopris...aldrig hört talas om, men den var mjuk och len och luktade väldigt gott...
Jenny och Julia kom hem och vi åt lite olika rester som blivit kvar under helgen. Jenny hade jobbat hela dagen på Stadium och sålt träningsskor och Julia hade varit på studiebesök hos Hare Krishna i Nykvarn, hon luktade rökelse hela hon och var väldigt fundersam på det hon upplevt.
Frampå kvällen myste vi framför kakelugnens sköna värme. Och nu, blir det Beck..... på pilatesbollen.
Lördag 28 februari - Julias födelsedag som inte finns i år 29/2.....
Så är det...jag lyckades pricka in, och föda barn, en dag som finns endast vart fjärde år, 29/2 1988. Det blir något extra tänkte jag när Julia såg dagens ljus. Hon var väldigt söt redan när hon föddes och är det fortfarande.... Hon fyller nu 21 år och är mitt yngsta barn i en skara av tre. Jimmy 27 och Jenny 25år, och alla tre är fortfarande det viktigaste i mitt liv. Som förälder måste man alltid finnas tillhands när det behövs, vara ett stöd utan att synas.....på nått sätt. Jag älskar er!
Idag är det Julias firande som gäller. Mormor och morfar kommer. Likaså Jimmy och Jenny, även Carlos kommer. Vi äter och dricker gott. Sedan är det utgång som gäller för ungdomarna. Var?
...till 550 var de inbjudna...
Nu sitter jag och svarar på kommentarer på Jompas blogg...på...kringelstan.se
Kl är 00.17....sov gott...
Idag är det Julias firande som gäller. Mormor och morfar kommer. Likaså Jimmy och Jenny, även Carlos kommer. Vi äter och dricker gott. Sedan är det utgång som gäller för ungdomarna. Var?
...till 550 var de inbjudna...
Nu sitter jag och svarar på kommentarer på Jompas blogg...på...kringelstan.se
Kl är 00.17....sov gott...
