Onsdag 1 april - Det enkla kan vara svårt....
Jag vaknar av musik klockan åtta, fast klockan ju egentligen bara är sju... ;-) jag blir så en tid, att jag jämför vilken tid det egentligen är. Idag ska jag hämta Jimmy i Brunnsäng. Han ska hem till sin egen lägenhet, med trappor upp till hissen. Hur kan man vara så korkad att man bygger ett hus med hiss, där man måste gå ca 10 trappsteg för att komma till hissen...?
Jag ska vara hos Jimmy vid 10-tiden. När jag åker dit tar jag för ovanlighetens skull gamla Linavägen. När jag åker där tänker jag för ett kort ögonblick att -fy vilka stora stenar som ligger vid vägen-, detta ska senare visa sig vara ett ras och "mitt" kontor stänger av vägen under eftermiddagen på obestämd tid för att undersöka slänten ner mot vägen......
Jag hjälper Jimmy på med stödstrumpan som han fortfarande måste ha på sig varje dag för att inte bli alltför svullen om foten på det brutna benet. Sedan packar vi ihop alla prylar och tar oss ner, med rullstol och kryckor av alla de slag, till min tangoröda miljöbil som jag parkerat precis utanför porten. Jimmy tar sig in i bilen och jag börjar montera ner rullstolen, vilket inte är lätt. Jag måste ta bort hjulen, och trots detta får jag knappt in rullstolen i mitt tomma bageutrymme. Men med lite trixande, fixande och så, så får jag igen bakluckan.
Vi åker hem och mellanlandar på Stora Nora i Enhörna för en god frukost/lunch ute på altanen i den varma vårsolen... Det blir ett bra test för Jimmy att ta sig upp för mina tre trappsteg till verandan. Det är rumpan som gäller....och det funkar. Lite svårt är det att resa sig med kraften på endast en häl och ett knä med hjälp av bara en arm...men det går. Vi tillbringar drygt tre timmar i solen på altanen i sköna solstolar, samtidigt som vi går igenom papper och ringer viktiga telefonsamtal... Jag lagar min köttfärspaj och en smarrig sallad för Jimmy att ha till middag, sedan packar vi in oss i bilen igen.
Utanför Jimmys port började sedan det enkla bli svårt...ett, ja jag menar ett enda trappsteg och Jimmy kan helt enkelt inte komma upp. Fram med rullstolen och då kan han, som är lång, sätta sig i den och rulla in genom porten. Därefter återstår ca 10 trappsteg upp till hissen....och nu är det rumpan som gäller. Inga problem, men lite svårt att resa sig från sittande på golvet. Med lite god vilja så går det.....upp i rullstolen och in i hissen.....Äntligen HEMMA......
Caroline ska komma så Julia och jag åker hem till Enhörna igen....
Jag måste dock en sväng förbi stadshuset för att justera tekniska nämndens protokoll, höll faktiskt på att glömma, suck. Under hela tiden jag är ledig/tar det lugnt så följer jag inkomna mail via mobiltelefonen och svarar när så behövs....jobbar lite på distans.
Kvällen ägnar jag åt datorn för att läsa mail och annat....
Klockan är nu 23.20 och det är dags att sova...
Gonatt...
Jag ska vara hos Jimmy vid 10-tiden. När jag åker dit tar jag för ovanlighetens skull gamla Linavägen. När jag åker där tänker jag för ett kort ögonblick att -fy vilka stora stenar som ligger vid vägen-, detta ska senare visa sig vara ett ras och "mitt" kontor stänger av vägen under eftermiddagen på obestämd tid för att undersöka slänten ner mot vägen......
Jag hjälper Jimmy på med stödstrumpan som han fortfarande måste ha på sig varje dag för att inte bli alltför svullen om foten på det brutna benet. Sedan packar vi ihop alla prylar och tar oss ner, med rullstol och kryckor av alla de slag, till min tangoröda miljöbil som jag parkerat precis utanför porten. Jimmy tar sig in i bilen och jag börjar montera ner rullstolen, vilket inte är lätt. Jag måste ta bort hjulen, och trots detta får jag knappt in rullstolen i mitt tomma bageutrymme. Men med lite trixande, fixande och så, så får jag igen bakluckan.
Vi åker hem och mellanlandar på Stora Nora i Enhörna för en god frukost/lunch ute på altanen i den varma vårsolen... Det blir ett bra test för Jimmy att ta sig upp för mina tre trappsteg till verandan. Det är rumpan som gäller....och det funkar. Lite svårt är det att resa sig med kraften på endast en häl och ett knä med hjälp av bara en arm...men det går. Vi tillbringar drygt tre timmar i solen på altanen i sköna solstolar, samtidigt som vi går igenom papper och ringer viktiga telefonsamtal... Jag lagar min köttfärspaj och en smarrig sallad för Jimmy att ha till middag, sedan packar vi in oss i bilen igen.
Utanför Jimmys port började sedan det enkla bli svårt...ett, ja jag menar ett enda trappsteg och Jimmy kan helt enkelt inte komma upp. Fram med rullstolen och då kan han, som är lång, sätta sig i den och rulla in genom porten. Därefter återstår ca 10 trappsteg upp till hissen....och nu är det rumpan som gäller. Inga problem, men lite svårt att resa sig från sittande på golvet. Med lite god vilja så går det.....upp i rullstolen och in i hissen.....Äntligen HEMMA......
Caroline ska komma så Julia och jag åker hem till Enhörna igen....
Jag måste dock en sväng förbi stadshuset för att justera tekniska nämndens protokoll, höll faktiskt på att glömma, suck. Under hela tiden jag är ledig/tar det lugnt så följer jag inkomna mail via mobiltelefonen och svarar när så behövs....jobbar lite på distans.
Kvällen ägnar jag åt datorn för att läsa mail och annat....
Klockan är nu 23.20 och det är dags att sova...
Gonatt...
Kommentarer
Trackback
